Pensioner
Pensionerna fråga 1
Den allmänna pensionens återupprättande
När det nuvarande pensionssystemet infördes var ambitionen att den allmänna pensionen skulle motsvara 60-65 procent av slutlönen för den som arbetat och betalat skatt ett helt liv. Kompensationsgraden sjunker stadigt och ligger för dem som nu går i pension på knappa 50 procent. Under 2021 och 2022 har förslag presenterats på några förbättringar när det gäller pensionerna för vissa grupper. Det är i dagsläget osäkert om de kommer att genomföras och när det gäller trygghetspensionen är det oklart hur den kommer att fungera. Dessa eventuella förbättringar ligger utanför själva pensionssystemet. Det handlar snarare om brandkårsutryckningar som leder till att pensionssystemets grundvalar ruckas. Det som behövs är förändringar som stärker den allmänna pensionen för alla pensionärer.
I debatten framförs ofta att dagens pensionärer har det bättre än tidigare generationer. Det stämmer för en del under de första åren som pensionär eftersom tjänstepensionen då räknas in. Tjänstepensionen har nämligen ökat i värde samtidigt som den allmänna pensionen urholkats. Vad man bortser från är att tjänstepensionen för de flesta betalas ut under en begränsad tid. Vanligtvis under fem till tio år. Det innebär att levnadsstandarden sjunker avsevärt när tjänstepensionen upphör. Dessutom har ca tio procent av arbetstagarna inte tjänstepension. Därför är den allmänna pensionen så viktig.
Vårt första krav är att kompensationsgraden i den allmänna pensionen återställs till minst 60-65 procent för både nuvarande och kommande pensionärer. Extra bidrag eller skattesänkningar är ingen långsiktig lösning eftersom dessa förmåner kan tas bort genom ett enkelt majoritetsbeslut i riksdagen.
- Ställer partiet upp på vårt krav att den allmänna pensionen ska återställas till 60-65 procent av slutlönen för både nuvarande pensionärer och kommande?
- Om ja hur tänker partiet arbeta konkret för att nå målet? Vilka åtgärder ska vidtas? Vilken kompensationsgrad kommer partiet att verka för? När ska målet vara uppnått?
- Om nej, hur ser partiet på frågan? Anser partiet att det är fel att koppla den allmänna pensionens storlek till slutlönen?
Svaren
CENTERPARTIET
”Vi menar att 60 % är ett rimligt mål för den allmänna pensionen. Det är viktigt att framhålla att en förutsättning för ett rättvist och hållbart pensionssystem är att nivån på pensionen bestäms av livsinkomsten och inte av slutlönen. Målet måste därför ses som ett riktmärke snarare än en norm.
Vi arbetar systematiskt för långsiktigt höjda pensionsnivåer inom ramen för pensionsgruppen. Den enskilt viktigaste förutsättningen för detta är att fler orkar och vill jobba längre. Vår genomsnittliga livslängd har ökat kraftigt under 2000-talet, vilket är fantastiskt men det måste samtidigt medföra att vårt arbetsliv blir längre om vi inte vill urholka pensionsnivåerna.
För att få ett hållbart arbetsliv så behövs även stöd till omställning, som nu har kommit till genom Januariavtalet och arbetsmarknadens parter.”
FEMINISTISKT INITIATIV
”Ja! Fi verkar för att ändra beräkningsgrunderna för pension till ett förmånsbaserat system, så att ersättningsnivån i den allmänna pensionen ska ha en kompensationsgrad på minst 60 procent och baseras på de 20 bästa yrkesåren av 30 för full pensionsrätt. För att höja kompensationsgraden vill vi verka för att taket i pensionsinbetalningarna ska höjas från 7,5 till 10 inkomstbasbelopp i syfte att motverka utvecklingen mot allt större andel tjänstepensioner och privata pensioner.
Nuvarande pensionssystem ignorerar att en skev fördelning av såväl det betalda och obetalda arbetet, som löneinkomster mellan kvinnor och män, fortfarande består. Dagens pensionssystem är utformat efter den manliga normen och att ett livslångt heltidsarbete premieras. Att kvinnor är föräldralediga mer, deltidsarbetar mer, studerar mer, har lägre lön och oftare lämnar arbetslivet i förtid är några av de faktorer som slår hårt mot pensionerna. Systemet bygger på värderingen att det bara är lönearbete som ska avgöra hur stor pensionen blir – hela vägen, hela livet. För utrikes födda är det ofta svårt att nå full pensionsrätt. För dem som inte kommit i arbete i Sverige förrän i trettioårsåldern är det omöjligt att komma ikapp. Feministiskt initiativ tycker inte att det är rimligt, och vill därför byta ut livsinkomstprincipen mot en förmånsbestämd princip. Systemet behöver bli begripligt, överskådligt och förutsägbart. Staten ska garantera en rimlig ekonomisk grundtrygghet för alla som bor i Sverige på ålderns höst.
Vidare bör kravet på 40 års heltidsarbete eller bosättning sänkas för att uppnå full pensionsrätt. Att frångå 40 år som beräkningsgrund skulle även gynna dem som kommer till Sverige sent i livet och som idag drabbas hårt av dagens system. Särskilt de som kommer från
länder utanför OECD och som ofta inte har med sig någon pension från ett annat land.
De mest lågavlönade orkar ofta inte arbeta fram till pensionsålder och det innebär att det blir dubbelt bestraffade av nuvarande system. Allt fler lämnar yrkeslivet i förtid. En majoritet av dem är kvinnor och genomsnittsåldern är 63 år. Kartläggningen visar att det är framför allt kvinnor anställda inom kommun och landsting samt privatanställda arbetare som lämnar arbetslivet med en sjukdomsrelaterad ersättning. För att uppnå full pensionsrätt krävs idag arbete till minst 66 år, i framtiden ännu längre. Idag är det inte möjligt att erhålla någon socialförsäkring, utom en kortare sjukskrivning, efter 65 års ålder, vilket innebär att ett utslitet vårdbiträde måste börja ta ut sin pension långt innan full pensionsålder uppnåtts. Feministiskt initiativ vill att åldersgränsen på socialförsäkringar ska möta pensionsåldern.”
KRISTDEMOKRATERNA
”Kristdemokraterna vill öka andelen av pensionsavsättningarna som går till PPM-systemet, eftersom det över tid visat sig ge högre tillväxt på pensionspengarna och därmed en högre kompensationsgrad. Kompensationsgraden är annars överlag hög, och bör beräknas som andel av totala pensionen (eftersom vi har hög sysselsättningsgrad och de flesta har tjänstepension). Annars kommer människor tvingas spara så mycket under livet att de får högst inkomster när de är pensionärer.
Kristdemokraterna värnar dagens pensionssystem och de principer som ligger till grund för systemet: att arbete ska löna sig, att det ska vara möjligt att höja sin pension genom sparande och arbete, och att pensionen ska räcka till för att trygga livet som pensionär utan risk för fattigdom. För Kristdemokraterna är det särskilt angeläget att förbättra för de pensionärer som har de minsta ekonomiska marginalerna, vilket vi gjort flera gånger i både regeringsställning och opposition.
Pensionssystemet bör vara långsiktigt hållbart och följa de pensionsrätter man själv tjänat in. Att koppla pensionen till olika mått riskerar att leda oss tillbaka till det gamla ATP-systemet som lovade mer än det kunde hålla och var nära att kollapsa.”
LIBERALERNA
”Ingen ska behöva vara orolig för sin ekonomi när man blir äldre. Vårt pensionssystem är i grunden stabilt och bygger på en långsiktig överenskommelse som Liberalerna står bakom, men det finns pensionärer som inte får del av detta system och som måste värnas. För att bäst nå de med lägst pension ska i första hand bostadstillägget för pensionärer höjas. Även garantipensionen kan behöva justeras. Pensionerna måste bli mer jämställda genom att fördelning av pensionspoäng vid skilsmässa ses över. Skillnaden i skatt mellan arbetsinkomster och pensioner, den s k pensionärskatten, ska avskaffas. Kostnaderna för att byta fonder i premiepensionssystemet ska sänkas och vi bedömer att premierna i systemet för närvarande inte behöver höjas.”
MILJÖPARTIET
”Ja vi vill höja kompensationsgraden i den allmänna pensionen till den nivån.
Vi vill höja pensionsavgiften för att finansiera högre allmän pension. Kompensationsgraden ska vara minst 60 procent. Det är viktigt att förändringar av pensionssystemet är väl utredda och förankrade, men att genomföra detta under nästa mandatperiod är en rimlig tidshorisont.”
MODERATERNA
”Nej. Vi vill att pensionen ska avspegla hela yrkeslivet, inte bara slutlön. Det är det mest rättvisa sättet att utforma ett pensionssystem. För många med låga inkomster i slutet av arbetslivet blir pensionen högre än inkomsten före pensionering. För pensionärer som helhet blir den totala ersättningen god, mellan 79 och 87 procent.”
PIRATPARTIET
”Vi har ännu ingen konkret sakpolitik vad gäller pensioner. Vi förespråkar dock ett generellt trygghetssystem i form av en basinkomst, för att ersätta bland andra kommunalt försörjningsstöd, grundbeloppet i A-kassan och studiestöd. Basinkomsten ska betalas ut automatiskt (utan behovsprövning) till alla som inte har en inkomst, och med stegvis avtrappning när man börjar tjäna pengar. Garantipensionen är redan en form av basinkomst för äldre. På sikt skulle vi vilja sammanföra dessa två system och det skulle troligen innebära en höjning av pensionen för de med låg pension idag, samt förenkla möjligheten att trappa ner arbete stegvis, arbeta deltid, i slutet av arbetslivet.”
SOCIALDEMOKRATERNA
”Ja. vårt mål är att pensionen ska vara minst 70 procent av slutlönen. För att nå dit krävs flera åtgärder. Redan nu har vi infört Pensionstillägget som ger upp till 600 kronor mer i månaden för den som jobbat ett helt arbetsliv. Vi har höjt såväl garantipensionen som bostadstillägget. Vi vill införa ett Garantitillägg som skulle ge en halv miljon pensionärer 1 000 kronor skattefritt varje månad. Vi vill höja inbetalningarna till pensionssystemet.”
SVERIGEDEMOKRATERNA
”Höjda pensioner är en av Sverigedemokraternas viktigaste frågor inför valet. Sverigedemokraterna vill se minst 60-65 procent av slutlönen som det utlovades när pensionssystemet infördes. För att uppnå detta måste pensionssystemet dels stärkas på kort sikt genom att förbättra pensionerna för nuvarande pensionärer men även på lång sikt för kommande pensionärer.
Sverigedemokraterna vill stärka pensionssystemet med cirka 22 miljarder per år, vilket skulle innebära 1000 kronor mer i månaden för en genomsnittlig pensionär. Vi vill bland annat öka avsättningarna till pensionssystemet – detta är för oss avgörande för att kunna förbättra pensionerna för kommande pensionärer.”
VÄNSTERPARTIET
”Pensionerna måste höjas. Vänsterpartiet har drivit igenom den så kallade trygghetspensionen och garantitillägget. De ligger i skrivande stund på riksdagens bord. Nästa steg är att höja inkomstpensionerna. Vänsterpartiet menar att kompensationsgraden från den allmänna pensionen bör uppgå till omkring 65 %. För att nå dit föreslår vi nu att inkomstpensionerna höjs med omkring 13,4 %. Därmed kommer de flesta att nå en kompensationsgrad på omkring 60 %, när vårt garantitillägg också är inräknat. Ytterligare förbättringar av pensionssystemet behövs även efter det.”
Pensionerna fråga 2
Utvecklingen av pensionerna har varit avsevärt sämre än löneutvecklingen sedan pensionssystemet infördes. Det beror bland annat på att det nuvarande pensionssystemet ska vara självfinansierat och att det finns ett automatiskt balanseringssystem, den s k bromsen som reglerar detta. När systemet saknar pengar reagerar bromsen och pensionerna kan komma att sänkas vilket skett vid ett par tillfällen.
Vårt andra krav är att utvecklingen av pensionerna ska följa den allmänna löneutvecklingen och att den s k bromsen ska tas bort.
- Ställer partiet upp på vårt krav att utvecklingen av pensionerna ska följa den allmänna löneutvecklingen och att den s k bromsen tas bort?
- Om ja hur tänker partiet arbeta konkret för att nå målet? Vilka åtgärder ska vidtas? När ska målet vara uppnått?
- Om nej hur ser partiet på frågan? Anser partiet att frågan är felställd? Att det inte finns någon anledning att koppla utvecklingen av pensionerna till den allmänna löneutvecklingen?
Svaren
CENTERPARTIET
”Pensionerna följer löneutvecklingen med hänsyn till följsamhetsindexeringen. Den så kallade bromsen har slagit till tre gånger sedan systemet infördes. Bromsen syftar till att säkerställa pensionernas hållbarhet när skulderna överstiger tillgångarna i pensionssystemet. Det bör understrykas att när balansen är återställd återställs också pensionsnivåerna. Den automatiska balansmekanismen är en mycket viktig funktion för att säkerställa att pensionerna håller över tid. Vi anser inte att den bör avskaffas.”
FEMINISTISKT INITIATIV
”Över hälften av de kvinnor som nu går i pension får garantipension, så kallad fattigpension. Av dem får 100 000 endast garantipension. 355 000 svenska pensionärer riskerar ett liv i fattigdom. Vi har sedan det nya pensionssystemet infördes haft en kraftig reallöneökning i Sverige. Eftersom garantipensionen är bunden till inflationen och inte till löneutvecklingen i samhället har nivåerna kraftigt halkat efter. Garantipensionen bör omedelbart höjas för att kompensera för detta. Vi vill att golvet på garantipensionen genast höjs till att möta EU:s gräns för fattigdom. Äldreförsörjningsstödet behöver också förstärkas kraftigt.
Den så kallade ”bromsen” är något som svenska pensionärer fått känna av under senare år. Samtidigt som reallönerna har ökat har pensionerna fallit. Bromsen är konstruerad så att när det går utför för Sveriges sysselsättning och ekonomi, minskas pensionerna för att inte riskera att urholka AP-fonden. Bromsen är i relation till det totala fondkapitalet försvinnande liten och det vore rimligare om eventuella nödvändiga besparingar bars gemensamt av såväl staten, arbetsgivarna och pensionärerna – och inte som idag enbart av pensionärerna. Att bromsen vid era tillfällen slagit till samtidigt som stora skattesänkningar genomförts för andra delar av befolkningen trotsar logik och rimlighet. Bromsen i sin nuvarande form bör avskaffas och ersättas med ett nytt system för att säkra fondkapitalet.
En allt större del av pensionen utgörs av tjänstepension, vilket gynnar dem som lönearbetar och speciellt dem med hög lön. En halv miljon svenskar har fortfarande inte någon tjänstepension alls. Politikerna och den ansvariga myndigheten presenterar allt oftare kalkyler som utgår ifrån att alla människor kan ”skaffa sig” tjänstepension, samtidigt som arbetslösheten är hög, anställningsförhållandena blir allt osäkrare och antalet som saknar tjänstepension ökar. Det är inte acceptabelt, och det allmänna pensionssystemet bör återta sin roll och se till att människor verkligen får en tillräcklig pension. Det kan enbart ske genom att de resurser som avsätts för den allmänna pensionen ökas. Bland annat måste taket för pensionsinbetalningar höjas, liksom pensionsavgifterna. Det blir sedan en uppgift för arbetsmarknadens parter att se över sina tilläggssystem.”
KRISTDEMOKRATERNA
”Majoriteten av den allmänna pensionen (inkomstpensionen) följer redan idag inkomstutvecklingen, genom inkomstindexering. Vi tycker det är bra, samtidigt som vi vill att en större andel avsätts till premiepensionen, vilken styrs av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och världen.
Bromsen behövs för att det inte ska bli obalans i pensionssystemet. Om den inte fanns skulle vissa generationer tvingas "betala" för att täcka upp andra pensioner. Vi anser istället att även överskott i systemet ska kunna delas ut till alla med pensionsrätter, via en s.k. pensionsgas.”
LIBERALERNA
”På sikt är det endast god ekonomisk tillväxt, jämställd arbetsmarknad, lika uttag av föräldraledighet/VAB och minskad segregation som kan förbättra pensionssystemet för alla. Premiepensionssystemet är idag överfinansierat och vi anser att det finns skäl att använda den s k gasen för att höja pensionerna.”
MILJÖPARTIET
”Nej. Det är viktigt att upprätthålla en hög nivå på pensioner och en uthållighet i pensionssystemet. Ett instabilt pensionssystem ger en ryckighet och oförutsägbarhet som inte är bra. Vi står bakom att pensionssystemet ska vara självfinansierat. Därför vill vi inte avskaffa den så kallade pensionsbromsen, men däremot införa en motsvarande pensionsgas.”
MODERATERNA
”Nej. Pensionerna är kopplade till den allmänna utvecklingen av inkomster i samhället. Pensionärernas disponibla inkomst har ökat snabbare än de som jobbar de senaste åren, mycket tack vara de skattesänkningar för pensionärer som Moderaterna har drivit. Utöver det vill vi införa en gas i pensionssystemet som motsvarar bromsen, så att pensionerna höjs om det finns ett överskott i systemet. På så sätt blir systemet symmetriskt och mer rättvist.”
PIRATPARTIET
”Har ej tagit ställning.”
SOCIALDEMOKRATERNA
”Nej. Pensionerna måste höjas och vi har flera förslag för att åstadkomma det, förutom det som redan gjorts. Pensionssystemet måste också vara hållbart över tid så att både dagens och morgondagens pensionärer kan få en bra pension.”
SVERIGEDEMOKRATERNA
”Sverigedemokraterna vill höja avsättningarna till pensionssystemet då vi menar att det är helt avgörande för att säkra pensionerna för både nuvarande och kommande pensionärer. Vi är även öppna för att använda den sk gasen i pensionssystemet där en del av överskottet i pensionssystemet kan användas för att höja pensionsnivåerna.”
VÄNSTERPARTIET
”Vänsterpartiet vill att bromsen ska ändras så att den inte slår till automatiskt. Vi menar att det bör krävas ett riksdagsbeslut för att bromsen ska aktiveras. Vi anser att det också bör införas en gas i systemet, och att även den ska underställas riksdagsbeslut.
Vi vill att garantipensionen ska följa inkomstutvecklingen istället för prisutvecklingen. Vi vill också se över systemet med förskottsränta och följsamhetsindex i inkomstpensionen.”
Pensionerna fråga 3
Den höjda pensionsåldern leder till problem som måste lösas. Äldre har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden. Arbetsgivare anställer ogärna personer som närmar sig pensionsåldern. Personer med tunga och slitsamma jobb orkar i många fall inte arbeta hela tiden fram till nuvarande pensionsålder.
En förutsättning för att det nya systemet ska fungera är att arbetsmarknaden är öppen för alla. Att arbetsgivare i högre grad än idag anställer äldre. Vårt tredje krav är att de politiska partierna ska verka för detta.
- Ställer partiet upp på kravet att verka för en arbetsmarknad öppen för äldre?
- Om ja, hur tänker partiet arbeta för en arbetsmarknad öppen för alla, för att arbetsgivare ska anställa äldre? Vad är målsättningen? När ska den uppnås?
- Om nej, anser partiet att detta inte är en fråga för riksdagen? Hur ser partiet på frågan?
Svaren
CENTERPARTIET
”Vi anser att arbetsmarknaden givetvis ska vara öppen för alla. Det finns problem med åldersdiskriminering på svensk arbetsmarknad som vi absolut måste komma bort ifrån. Det har genomförts ett antal reformer för att stimulera arbetsgivare att behålla och rekrytera seniora medarbetare. Bland dessa kan nämnas nedsatta arbetsgivaravgifter, förhöjda jobbskatteavdrag med mera. Genom överenskommelsen om förändringar i arbetsrätten har vi även kunnat driva fram bättre förutsättningar för omskolning längre fram i arbetslivet. Därutöver behöver vi en allmän diskussion om synen på äldres kompetens och erfarenheter och hur vi bättre tar vara på dessa i samhället.”
FEMINISTISKT INITIATIV
”Ja detta är en riksdagsfråga eftersom det rör hela landet och inte bara vissa kommuner. Feministiskt initiativ lägger stort fokus på att arbeta mot olika former av diskriminering på arbetsmarknaden, och åldersdiskrimineringen är mycket påtaglig i Sverige. Här är några exempel ur vårt partiprogram, där det framgår att Fi ska verka för:
- att inom all offentlig verksamhet stödja utveckling och användning av rekryteringsmetoder som är fria från diskriminering i alla led.
- möjligheten till positiv särbehandling i arbetslivet.
- att arbetsgivare ska vara skyldiga att arbeta aktivt med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen.
- att alla offentliga upphandlingar ska innehålla en antidiskrimineringsklausul. Likabehandlingsplaner eller motsvarande ska bifogas vid varje anbud.
- att kvalifikationskraven vid rekrytering till offentlig sektor ska utformas så att de inte är diskriminerande.
- att arbetsgivares skyldigheter att vidta aktiva åtgärder för att främja jämställdhet och likabehandling ska utökas. En arbetsgivares underlåtenhet ska kunna straffas.
- att tillsynen av diskrimineringslagstiftning skärps och att Länsstyrelserna får förstärkta uppgifter och resurser att bistå Diskrimineringsombudsmannen i detta arbete.
- att Diskrimineringsombudsmannen ska få större sanktioneringsmöjligheter gentemot företag och att skadestånd i diskrimineringsmål höjs. Arbetssökande som diskrimineras ska få ekonomiskt skadestånd.
- att diskrimineringslagen ställer krav på att Arbetsförmedlingen och arbetsgivare ska informera om lagarna mot diskriminering, inklusive om vart den som utsatts för diskriminering kan vända sig.
- att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utökar och prioriterar tidigt och kvalificerat stöd till personer med normbrytande funktionalitet utifrån individuella behov. Det förstärkta arbetet ska leda till fasta anställningar och minska risken för långtidsarbetslöshet.
En kraftfull uppvärdering av samlad kunskap genom mångåriga erfarenheter från både livet i allmänhet och arbetslivet i synnerhet ger möjligheter att fortsätta arbeta och bidra långt upp i åldern på den nivå kropp och själ hänger med. Hänsyn till normbrytande funktionalitet genomsyrar Feministiskt initiativs politik och det gäller även de förändringar som de naturliga förändringar som stigande ålder medför.
I många områden finns det brist på kvalificerad arbetskraft, att utestänga människor som både kan och vill jobba på grund av åldersregler är en dålig lösning för samhället och därutöver en kränkning.
Samtidigt är Fi ett arbetskritiskt parti, vilket innebär att vi arbetar för ett samhälle där det inte är din position på arbetsmarknaden som avgör ditt värde som människa i samhället. Detta återspeglas i vår politik för pensioner och andra socialförsäkringar, liksom i våra förslag om försök till basinkomst.”
KRISTDEMOKRATERNA
”Ja, Kristdemokraterna har många förslag för att komma tillrätta med åldersdirskimineringen på arbetsmarknaden. Vi vill att rätten att arbeta (den sk LAS-åldern) höjs i två steg från dagens 68 till 75 år. Samtidtigt ska både arbetsgivare och arbetstagare ha rätt att dra ner på tjänstgöringsgraden till 50 procent efter 69 år, och justera i arbetsuppgifterna vid behov. Vi vill också skapa ekonomiska incitament för både arbetsgivare och arbetstagare genom att arbetsgivare inte ska behöva betala några arbetsgivaravgifter för medarbetare över 69 år och att arbetstagare ska få ett förstärkt jobbskatteavdrag från och med 69 års ålder. Vi vill också att tjänstepensionsavtal i högre utsträckning ska möjliggöra arbete och pensionsuttag kombinerat.
Vi vill också införa ett statsbidrag till de kommuner och regioner som inför jobba-längre progam så som 80-90-100-modellen eller Halmstadsmodellen, där äldre som jobbar kvar får en premie.”
LIBERALERNA
”Det måste bli lättare för äldre att arbeta. Den som vill och kan arbeta efter fyllda 67 ska kunna göra det. Den särskilda arbetsgivaravgift som gör det dyrare att anställa pensionärer, ska avskaffas.”
MILJÖPARTIET
”JA, det är en fråga vi driver.
Vi anser att alla som vill och har möjlighet ska kunna arbeta oavsett ålder. Ett stort hinder i dag är ålderismen där förutfattade meningar får en diskriminerande betydelse. Det vill vi på alla sätt motverka. I diskrimineringslagen ställs krav på att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare ska se till att aktiva åtgärder görs för att förebygga diskriminering. Det räcker inte med ett dokument som tidigare, utan ska ske kontinuerligt. Det här medverkade Miljöpartiet i regeringen till att det nu finns på plats. Vi anser att DO:s tillsyn av de aktiva åtgärder som görs för att förebygga åldersdiskriminering behöver öka. Det är en fråga som också lyfts av delegationen för senior arbetskraft.
Rätten att jobba kvar i sin anställning för den som vill ska kunna finnas högre upp i åren än de lagändringar som nu görs. Vi vill ge människor mer makt över sin tid och anser övergripande att arbetstiden behöver vara mer flexibel för människors olika behov och livsfaser. Rätt till deltid för de som vill behöver bli lika självklart som rätt till heltid och vi vill även genomföra reformer som sänker normalarbetstiden.
Vi välkomnar också de exempel på partsöverenskommelser som gjort det möjligt att gå ner i tid åren innan pension, med en fördelaktig lösning. Bland annat genom att full pensionsinbetalning ändå görs och eventuellt även lön som motsvarar en högre procentsats än vad personen i själva verket jobbar. Sådana lösningar ser vi gärna mer av. Det vill också stimulera mentorskap och underlätta kunskapsöverföring mellan generationer.
Det här är ett kontinuerligt arbete som måste fortsätta. Vi ser inte att det är färdigt ett visst årtal, det är ett synsätt som måste sätta sig och tyvärr har vi mycket att göra innan vi i vårt samhälle ställt om både synen på ålder och kunskap.”
MODERATERNA
”Ja. Vi vill arbeta mot diskriminering av äldre, genom att Diskrimineringsombudsmannen får ett särskilt uppdrag att bekämpa ålderism. Vi vill också förstärka stöden för att anställa äldre arbetslösa, och göra det möjligt att ta studiemedel högre upp i åldrarna.”
PIRATPARTIET
”Ja. Vi ser att hela arbetsmarknadspolitiken måste uppdateras eftersom arbetsmarknaden har förändrats. De gamla trygghetssystemen förutsätter att man vill och bör ha en fast anställning där man jobbar länge. Vi ser att det inte funkar så idag, och att jobben förändras i en snabb takt, människor behöver vidareutbilda sig, specialisera sig, ändra bana flera gånger under sitt yrkesliv. Vi behöver samtidigt ha en grundtrygghet på denna splittrade och snabbrörliga marknad. Därför förespråkar vi basinkomst, ett enkelt och förutsägbart system.
Detta innebär också att vi vill göra det enklare att både anställa och säga upp, vilket kan missgynna vissa men gynna andra äldre, eftersom vi får en större rörlighet på marknaden och det blir lättare att jobba deltid mm.
Vi ser också att skattereformer behövs för att skifta skatt från arbete till exempelvis konsumtion och landutnyttjande, för att gynna omställning från konsumtion av varor till tjänster, och för att minska kostnaderna för att anställa.”
SOCIALDEMOKRATERNA
”Ja. Vi måste bryta ålderismen som finns på arbetsmarknaden och motverka de fördomar som finns om äldre personer som arbetar. Regeringen har bland annat tillsatt seniordelegationen som har bidragit med ökad kunskap och forskning om äldres möjligheter. Delegationens förslag bereds just nu.”
SVERIGEDEMOKRATERNA
”Sverigedemokraterna motsatte sig åldershöjningarna i pensionssystemet och menar att det fanns andra lösningar. Åldersdiskriminering är ett problem och vi har ett förslag där vi vill införa lagstadgad rätt till deltid för äldre som kan och vill vara kvar på arbetsmarknaden, det går också att arbeta med andra typer av incitament såsom skattesänkningar.”
VÄNSTERPARTIET
”Vänsterpartiet vill ha en rymligare arbetsmarknaden med plats för fler. Målet är att alla som kan och vill jobba ska ha ett arbete. Så ser det inte ut idag. Flera grupper har idag svårt att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden, däribland arbetslösa äldre (55 plus). Det är även svårt för äldre som har ett arbete att byta jobb. Åldersdiskrimineringen på arbetsmarknaden drabbar arbetstagare redan i 40-årsåldern. Kort sagt: Arbetsgivare anställer hellre yngre personer och väljer aktivt bort äldre.
För att arbetsgivare ska anställa äldre i större utsträckning krävs framförallt tre saker.
- För det första måste arbetsgivarnas attityd till äldre arbetskraft förändras. Fördelarna med att anställa äldre arbetskraft måste lyftas fram. Här kan stat, fack och arbetsgivare bedriva ett gemensamt påverkansarbete.
- För det andra bör arbetsgivare som diskriminerar arbetstagare på grund av ålder ska straffas hårdare än idag. För att åstadkomma det krävs dels en förbättrad diskrimineringslagstiftning, dels mer resurser till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
- För det tredje bör möjligheterna till omställning och kompetensutveckling förbättras, så att äldre kan stärka sin ställning på arbetsmarknaden.
Här är parternas förslag till omställningsstudiestöd och grundläggande omställnings- och kompetensutvecklingsstöd ett steg i rätt riktning. För att det ska fungera behöver utbildningssystemet förändras och anpassas till de yrkesverksammas behov och förutsättningar – inte minst äldre arbetstagare. Vänsterpartiet vill även att den övre åldersgränsen för rätt till omställningsstudiestöd bör följa riktåldern för pension: Om man förväntas jobba längre ska män även ha rätt till omställning på lika villkor som yngre.
Våra förslag ligger i linje med de som Delegationen för senior arbetskraft lämnat i sitt betänkande Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre (SOU 2020:69).”med förskottsränta och följsamhetsindex i inkomstpensionen.”
Pensionerna fråga 4
En annan förutsättning för att det nya systemet ska fungera är att det införs lösningar för de äldre som på grund av tunga och/eller slitsamma jobb inte kan arbeta så länge som krävs. De riskerar att drabbas av lägre pension om de tvingas till s k förtida uttag av pensionen. Vårt fjärde krav är att denna grupp ska erbjudas andra arbetsuppgifter eller kompenseras på annat sätt fram till pensionsåldern). Frågan kvarstår trots att det finns ett förslag från regeringen om en s k trygghetspension. Det finns ännu inget beslut och det är oklart hur trygghetspensionen kommer att fungera.
- Ställer partiet upp på kravet att äldre som på grund av tunga och/eller slitsamma jobb inte kan arbeta fram till pensionsåldern ska erbjudas andra arbetsuppgifter eller kompenseras på annat sätt så att de inte tvingas till förtida uttag och en lägre pension?
- Om ja, hur tänker partier arbeta för att äldre med tunga och slitsamma jobb ska kunna få andra uppgifter eller kompenseras så att de inte tvingas till förtida uttag och en lägre pension? Vilka åtgärder ska vidtas? När ska målet vara uppnått?
- Om nej, hur ser partiet på frågan?
Svaren
CENTERPARTIET
”Vi är starkt kritiska till de förändringar av sjukförsäkringen för människor över 62 år som nu införs. Vi menar att sjukförsäkringen ska bygga på arbetsförmåga, inte ålder. Vi ser att människor med tunga, fysiska jobb inte alltid orkar jobba med det fram tills pensionen. Därför har vi drivit på för att underlätta omställning längre fram i arbetslivet. Vi ser också att man behöver se till att förbättra arbetsmiljön med fokus på att arbetslivet blir längre.
Att sätta en specifik ålder där du riskerar att inte få tillgång till stöd för rehabilitering och omställning för att du nått en viss ålder även om du själv vill arbeta längre riskerar att bygga på den ålderism som redan finns. Att döma ut en person på grund av ålder är fel väg att gå. Fokus ska i stället vara på arbetsmiljö och omställning och att en person med ett tungt arbete kanske redan från början tillsammans med arbetsgivaren kan finna en gemensam plan framåt.”
FEMINISTISKT INITIATIV
”Självklart ska arbetslivet anpassas efter människan och inte tvärtom! En uppvärdering av livskunskap och erfarenhet ska göras. Det kräver att inte bara arbetsgivare utbildas i dessa frågor utan en större folkbildande insats så att samhället i stort ser det som en självklarhet att vi har olika resurser att bidra med vid olika tider under vår levnad.”
KRISTDEMOKRATERNA
”I takt med att riktåldern höjs och allt fler arbetar längre kommer det finnas en grupp som inte orkar arbeta längre, och där omställnings- och rehabiliteringsmöjligheterna är uttömda eller orimliga. Kristdemokraterna föreslår därför en trygghetsersättning, där seniorer med tre år kvar till riktåldern ska kunna få sjukersättning om omställningen och rehabiliteringen bedöms ta oproportionerligt lång tid i förhållande till de år personen har kvar till pensionering. Personen ska enligt vårt förslag bedömas mot normalt förekommande arbeten på arbetsmarknaden, inte enbart arbeten som personen har erfarenhet av. Är det möjligt med en kort och enkel omställning bör en sådan göras, både för den enskilde och samhället. På så vis skapar vi en riktad ventil som möjliggör för de som haft tuffa arbeten och inte orkar arbeta längre att i praktiken få en förtidspension utan att behöva ta i anspråk den allmänna pensionen med lägre pension som följd. Äldre som jobbat och byggt Sverige förtjänar en trygg och värdig pensionstid.”
LIBERALERNA
”Ålder är ingen sjukdom
Sjukersättning, eller förtidspension med det tidigare begreppet, bör vara en allra sista utväg när alla andra möjligheter är uttömda. Regeringen lägger i budget 2022 fram generösare regler till sjukersättning när den sjukskrivne uppnått 60 års ålder. Förslaget innebär ett stort avsteg från de tankar som länge varit vägledande för utformningen av sjukförsäkringen, och innebär en återgång till en politik där människor förtidspensioneras i stället för att ges en ärlig chans att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringen har i sitt förslag om trygghetspension hämtat inspiration från Danmark. Men erfarenheterna från det så kallade ”efterlöne-systemet” i Danmark avskräcker. Liberalerna noterar också att utredningen som ligger till grund för förslaget (SOU 2021:69) kritiseras för bristande konsekvensanalys i ett särskilt yttrande av Finansdepartementets sakkunnige. Fokus måste vara att ta tillvara den sjukskrivnes arbetsförmåga, oavsett ålder – inte att gömma undan människor i bidragssystem. Liberalerna avvisar förslaget och vill istället se ökade arbetsmiljöinsatser för att fler ska ha möjlighet att arbeta längre.”
MILJÖPARTIET
”JA. Vi tycker det är bra att den så kallade trygghetspensionen ska bli verklighet. Men Miljöpartiet vill också se en nollvision för arbetsrelaterad ohälsa, vilket är något som gäller alla åldrar. Det kan tyckas utopiskt, men det är bedrövligt att vi faktiskt har en bra arbetsmiljölag, men att den inte följs såsom borde vara fallet. Vi måste vi se till att den följs. För gör den det fullt ut så betyder det att den som har svårt att jobba med en viss typ av uppgifter faktiskt ska kunna få andra uppgifter. Dvs det ska inte behövas särlösningar bara på grund av ålder.
I dagsläget kan Arbetsmiljöverket utdöma vite om det finns fysiska brister i arbetsmiljön, men den möjligheten saknas för brister i organisatorisk och social arbetsmiljö. Det vill Miljöpartiet också ändra på.
Båda dessa frågor har vi lyft inom ramen för Miljöpartiets utspel om kraftiga förstärkningar för personal inom hälso och sjukvård, vård och omsorg. Se gärna debattartikel: https://www.etc.se/debatt/mer-personal-och-hoegre-loen-saa-ska-vi-storsatsa-paa-vaarden”
MODERATERNA
”Ja. Samhället måste bli bättre på att erbjuda äldre en möjlighet att bidra högre upp i åldrarna. Se föregående fråga.”
PIRATPARTIET
”Vi har inte tagit specifik ställning i frågan.”
SOCIALDEMOKRATERNA
”Ja. Men vårt förslag om trygghetspension som föreslås träda i kraft den 1 september i år vill vi införa särskilda regler för äldre, så att den som slitit ut sig i arbetslivet och som har som mest fem år kvar till pension ska få sjukersättning istället för att ta tvingas ta ut sin intjänade ålderspension.
Vi vill också fortsätta att bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete så att fler har möjlighet att jobba ett helt arbetsliv med hälsan i behåll. Och med det nya omställningspaketet som snart är på plats kommer alla som jobbar minst åtta år kunna utbilda sig i upp till ett år med 80 procent av sin lön, vilket kommer att ge bättre möjligheter för den som vill att komma vidare på arbetsmarknaden.
En annan viktig del i detta är att arbetsgivarna tar sitt ansvar för att försöka organisera arbetet på ett sådant sätt att det fungerar för alla anställda, även om just detta inte är något som bör detaljstyras från politiskt håll. ”
SVERIGEDEMOKRATERNA
”Sverigedemokraterna tycker att staten ska kompensera människor som på grund av slitsamma arbeten inte kan arbeta så länge som krävs för en bra pension. Detta vill vi bland annat göra genom att stärka grundskyddet och införa flex-jobb för personer med permanent nedsatt arbetsförmåga.”
VÄNSTERPARTIET
”Vänsterpartiet har drivit igenom införandet av en trygghetspension som innebär att äldre som sliter ut sig lättare ska kunna få sjukersättning för att inte behöva belasta och minska kommande pension. Vi vill också att man ska kunna få ta ut garantipension efter 44 år i arbetslivet, för att den som börjat arbeta tidigare också ska kunna avsluta arbetslivet tidigare.”