Delaktighet

Delaktighet i samhället fråga 1

Det är viktigt att pensionärernas synpunkter och erfarenheter tas till vara i byggandet av det framtida samhället. I dag är personer över 65 år underrepresenterade. I riksdagen är endast 18 av de 349 ledamöterna 65 år eller äldre.

Vårt första krav är att antalet pensionärer på valbar plats på valsedlarna till riksdagen ska öka och att äldre ska vara representerade i utredningar, kommissioner och andra grupper som bereder frågor av betydelse för det framtida samhället.

  • Ställer partiet upp på att antalet pensionärer på valsedlarna till riksdagen ska öka och att äldre ska vara representerade i utredningar, kommissioner och andra grupper som bereder frågor av betydelse för det framtida samhället?
  • Om ja, hur tänker partiet arbeta konkret för att nå detta? Vilken är målsättningen? När ska den vara uppnådd?
  • Om nej, hur ser partiet på målet?

Svaren

CENTERPARTIET

”Våra valsedlar fastställs regionalt av medlemmarna i respektive partidistrikt. Riksorganisationen styr inte över vilka enskilda kandidater som nomineras, därmed finns inte heller några konkreta mål för representation av olika grupper. Däremot finns det riktlinjer för processen som anges i partiets arbetsordning. I denna slås fast att ”Centerpartiet ska på alla nivåer ha bredd i partiets representation och kompetenta, engagerade företrädare som tillsammans bildar en mångfald av erfarenhet och bakgrund. Därför är aspekter som engagemang, bakgrund, erfarenheter, kön och ålder viktiga att beakta när valsedlar utformas och val förrättas. (…) Vid utformning av valsedlarna är det särskilt viktigt att värdera vilka listplaceringar som konkret innebär att en person är valbar.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”För Feministiskt initiativ är representation av olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv en bärande del av demokratin. Precis som flera andra grupper – t.ex. unga, personer med arbetarklass- och migrationserfarenhet, urfolket samer, nationella minoriteter, personer som rasifieras som bruna eller svarta, personer med funktionsnedsättning, gles- och landsbygdsbor, HBTQI-personer och i många sammanhang kvinnor – är pensionerade personer kraftigt underrepresenterade i maktens rum. Inte minst är personer som bär på flera av dessa underrepresenterade perspektiv och multipla ojämlikheter i princip frånvarande. Detta innebär att partipolitiken lider av ett stort demokratiskt underskott och präglas av en erfarenhetsmässig enfald, som sätter fokus på vissa frågor och nedprioriterar andra. Svaret på frågan är alltså ja, Fi ställer upp på att representationen av pensionärer bör öka inom politiken. På nationell nivå har Fi:s egna möjligheter att som litet parti utanför riksdagen uppnå en tillräcklig mångfald av erfarenheter på riksdagslistan varierat mycket mellan olika val, beroende på medlemstillströmning och medierapportering. Därför har representationen av pensionärer, precis som med andra underrepresenterade grupper, varit bättre ibland (när vi varit många) och sämre ibland (när vi varit färre). Vi har ingen kvantitativ målsättning för representation, men organisationen inklusive valberedningarna arbetar utefter en intersektionell handlingsplan, som bl.a. säger att Fi ska “försöka utgöra en motvikt till snedfördelningen av makt i politikerkåren”. Vi gör även inom organisationen kartläggningar av olika normer och maktstrukturer som präglar samhället och därmed även Fi, liksom internutbildningar om hur vi kan göra organisationen så tillgänglig, relevant och inkluderande som möjligt.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Kristdemokraterna anser att äldre ska vara representerade i de sammanhang där beslut fattas som berör deras vardag. Vi verkar till exempel för att inkludera pensionärsorganisationerna i stadsbyggnadsfrågor, så att bostäder och stadsdelar utformas på ett sätt som passar äldre. Idag kommer eventuella inspel från dessa orgnisationer in sent i planerings- och byggprocessen, och eftersom det dessutom finns missförstånd om hur äldre vill bo och leva resulterar det i att äldrebostäder utformas på ett sätt som inte passar äldre. Så kan vi inte ha det. Vad gäller valsedlarna till riksdagen är det partiernas ansvar och ligger i deras intresse att inkludera olika grupper i samhället på sina listor. Kristdemokraterna arbetar med att personer i olika åldrar ska finnas representerade på våra listor, och uppmanar andra partier att göra detsamma.”

LIBERALERNA

”Liberalerna har under lång tid arbetat för att öka antalet årsrika i landets beslutande organ. Vi har med Barbro Westerholm riksdagens äldsta och kanske mest aktiva ledamot. Vi har särskilda seniornätverk som stöttar och bidrar med förankring av politiska förslag.”

MILJÖPARTIET

”Ja, det håller vi helt med om. Det är en fråga vi är medvetna om och vill fortsätta att beakta i alla sammanhang. Vi skrev hösten 2021 en bred kommittémotion “ Ett rikare liv för äldre” https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ett-rikare-liv-for-aldre-_H9024065 där vi tar upp många av de frågor som ni också lyfter, bland annat denna. Vi anser att personer över 65 behöver bli bättre proportionellt representerade på förtroendeuppdrag och anser att regeringen behöver se över frågan. Det här är också en fråga som drivs aktivt av Miljöpartiets seniorförbund, Gröna seniorer.”

MODERATERNA

”Moderaterna strävar efter en mångfald vad gäller bakgrund och ålder bland våra företrädare. Det är en styrka. Vi välkomnar initiativ för fler erfarna riksdagsledamöter.”

PIRATPARTIET

”Ja. Ett av Piratpartiets centrala värden är delaktighet. Vi vill stärka den praktiska demokratin genom att alla medborgare, naturligtvis inklusive pensionärer, ska ha mer inflytande över lokal och nationell politik t.ex genom att stärka arbetet med medborgarförslag, participatorisk budgetering, folkomröstningar, medborgarcentrum och större transparens i det politiska arbetet. Vi vill också separera valdagar för kommun-, region- och riksdagsval, vilket skulle ge bättre utrymme för information och debatt om kommunala frågor som exempelvis äldrevård. Vi jobbar också för digital inkludering, och att minska digitalt utanförskap. Offentlig IT måste vara användarvänlig och en bred representation av användare måste inkluderas i utveckling och testning av nya digitala tjänster, för att säkerställa tillgänglighet och medborgarinflytande även för äldre, personer med funktionsnedsättning, personer utan digitalt vana mm. Dessa frågor ligger allra högst upp på vår agenda och där vi får mandat kommer vi jobba för att genomföra dem så snart vi bara kan.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Vi vill få fler äldre att kandidera till riksdagen. Vi vill ha en så bred representation som möjligt i riksdagen och i andra församlingar. Det är inte minst i förarbetet inför beslut om listor till riksdag, region och kommun som möjligheten att skapa en väl balanserad grupp kandidater är som störst. Därför genomför vi utbildningar och har metodunderlag för valberedningarna, som är de som har i uppdrag att ta fram förslag till kandidater.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”För oss är kunskap, engagemang och intresse för de frågor man ska arbeta med viktigare än ålder och kön. Generellt sett har vi en hög medelålder bland våra medlemmar ute i lokalpolitiken vilket vi ser positivt på och naturligtvis är det önskvärt med så bred kompetens och erfarenhet som möjligt varför en jämn köns- och åldersfördelning alltid är önskvärt.”

VÄNSTERPARTIET

”Vänsterpartiet har en god representation av riksdagsledamöter över 65 år (3 av 27 st). Dessa tre står på valbar plats även i höstens val. Vid lika valresultat som 2018 kommer vi att ha tre ledamöter över 65 år efter valet 2022. Vid ett bättre val än 2018 finns chans till ytterligare en eller ett par ledamöter över 65 år. Kandidaterna på valsedlarna till riksdagen tas fram av valberedningar och beslutas sedan slutligt av ombuden på distriktens årskonferenser. Vi jobbar mycket internt med att få fram kunniga och aktiva valberedningar eftersom deras arbete är avgörande för hur valsedlarna kommer att se ut. Generellt anser vi att det är bra med en blandning av kandidater, både när det gäller kön, ålder, bakgrund och erfarenheter. Grunden för vårt interna partiarbete är att olika typer av människor ska känna sig välkomna i arbetet och kunna representera partiet. När det gäller listorna till politiska församlingar och olika uppdrag säger våra interna stadgar att kvinnor ska vara representerade i valda organ och på förtroendeposter med minst 50 procent om inte synnerliga skäl förhindrar detta. Vi har dock inga särskilda skrivningar i stadgarna om personer över 65 år.”

Delaktighet i samhället fråga 2

Samhället förändras i en allt snabbare takt. Allt eftersom vi människor kommer upp i åldrarna får vi vissa svårigheter att hänga med i utvecklingen och känner oro inför det nya. Det är därför viktigt att den tekniska utvecklingen inte leder till ett alltför stort utanförskap hos de äldre. Det är oacceptabelt att det inte går att betala med pengar, att det inte finns bankkontor inom rimligt avstånd för alla, att det endast går att kommunicera digitalt med många företag och serviceorgan.

Vårt andra krav är därför att Riksdagen ska verka för att minska det utanförskap den tekniska utvecklingen innebär för många äldre.

  • Ställer partiet upp på att riksdagen ska verka för att minska det utanförskap den tekniska utvecklingen innebär för många äldre?
  • Om ja, hur tänker partiet arbeta konkret för att nå målet? Vilka åtgärder kommer att sättas in? När ska målet vara uppnått?
  • Om nej, hur ser partiet på målet?

Svaren

CENTERPARTIET

”Vi ser ett antal åtgärder som politiken bör säkerställa. Det måste vara möjligt att via telefon eller rådgivning komma i kontakt med myndigheter. Likaså anser vi att vi behöver utveckla lokala servicekontor så att det blir lättare i hela landet att kunna få viss grundläggande hjälp med myndighetsservice. Vi vill också införa ett centralt ställföreträdarregister. Idag utesluts personer med ombud från att ha t.ex. BankID, och de förvägras därmed i praktiken till digitaliseringens möjligheter.”

FEMINISTISKT INITIATIV

"Absolut. Detta är en oerhört viktig demokratifråga. I vårt partiprogram står att ”Fi ska verka för att det digitala utanförskapet motverkas. Vi behöver arbeta för att höja kunskapen, ge verktyg och inkludera de grupper som på olika sätt står utanför det digitala samhället.” Bl.a. vill vi att internetstiftelsens arbete med forskning och spridning av internetkunskap ska stärkas och utvecklas, liksom att folkbibliotekens roll i samhället ska stärkas. Idag bestäms inte tillgången till samhällsservice av demokratiskt fattade beslut, utan av marknadskrafter. Möjligheten att identifiera sig är dels beroende av de kommersiella storbankerna som utfärdar BankID, dels av att du ska klara av att använda en smartphone och har råd med en tillräckligt ny modell, samt att operativsystem och programvara är tillräckligt nya. Dessutom monteras service som exempelvis banker, sjukvård, och statlig verksamhet ned i många områden, men särskilt i glesbygd, vilket gör att många inte har något annat realistiskt alternativ än att använda digitala tjänster. Den tekniska utvecklingen och tillgängligheten till tekniken behöver särskilt prioriteras i områden där marknadskrafterna inte är intresserade av att idka näringversksamhet och där statens verksamheter lagts ned. När det är 15 mil till banken eller Skattemydigheten är det ett minimikrav att mobilnätet fungerar även för digitala tjänster. Så är det inte nu. Att kontanter fasas ut utgör ett liknande problem, liksom att allt fler tjänster måste ordnas via internet, vilket kräver både bredband, ny teknisk utrustning och ofta avancerade kunskaper i datoranvändning. När det gäller BankID så menar vi att det måste finnas ett offentligt ägt alternativ, som möjliggör demokratisk kontroll av tillgänglighet och möjligheten till stöd och service. Likaså när det gäller pengar vill Fi utreda möjligheter och former för en offentligt ägd infrastruktur för betalningar, transaktioner och kontanthantering. Idag är ofta förvaltningar och myndigheter mer tillgängliga på telefon än vad privata företag är, eftersom de måste vara det enligt förvaltningslagen. Men även där måste det bli ännu bättre service och mindre datoriserade lösningar, vilket i sin tur kräver att vi satsar resurser på riktiga människor som kan svara på frågor och guida, istället för dyra och komplicerade datasystem utan mänsklig kontakt."

KRISTDEMOKRATERNA

”Kristdemokraterna vill arbeta för att minska det digitala utanförskapet. Under pandemin har det blivit allt viktigare att kunna upprätthålla familje- och vänskapskontakter digitalt. Vi avsätter därför medel i våra förslag till statsbudgetar för att bygga ut den digitala infrastrukturen på äldreboenden, då det har visat sig att det finns stora variationer mellan äldreomsorgen i olika kommuner vad gäller möjlighet till uppkoppling. Vad gäller digitala tjänster har Kristdemokraterna agerat, bl a inom Riksbanksutrednignen, för att slå av på takten i utvecklingen av det kontantfria samhället. Vissa äldre har svårt att hänga med och det är viktigt att de fortsatt har möjlighet att betala med kontanter. VI har därför sett till att stora banker ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i en sådan utsträckning att det finns en rimlig tillgång till dessa tjänster i hela Sverige.”

LIBERALERNA

”Internetstiftelsen beräknar att runt en miljon människor i Sverige idag lever i det som kallas digitalt utanförskap. Det handlar i betydande utsträckning om årsrika människor som aldrig lärt sig eller inte vill använda digitala lösningar. Har de dessutom funktionsvariationer som gör att de inte klarar hantera kort eller andra digitala lösningar eller av olika skäl inte får tillgång till kort eller digitala betalningsmedel blir situationen ohanterlig. Under pandemin har det också visat sig att en del haft svårt att boka tid för vaccination därför att de inte haft Bank-Id. Det är viktigt att den utredning som regeringen tillsatte 2020 om framtidens betalmarknad tar fram förslag som möjliggör får årsrika människor att sköta sin ekonomi utan beroende av nätet. Utredningen borde dock få tilläggsdirektiv och ta upp hur tillgängligheten till andra uppgifter kan åstadkommas för dem som inte har tillgång till digitala tjänster. Storbankerna ska ha krav på kontakthantering, kopparnäten får inte avvecklas innan fullgoda alternativ finns, det ska finnas tillgång till postala tjänster i hela landet och statliga myndigheter ska ha ansvar för att det finns fysisk tillgänglighet.”

MILJÖPARTIET

”Ja, vi lyfter även denna fråga i vår motion ett rikare liv för äldre, länk se ovan.   Miljöpartiet drev på hårt för att vi skulle få en lag som klassar bristande tillgänglighet som diskriminering. Enkla hinder ska tas bort och man bör på olika sätt möjliggöra för alla människor att ta del av ens tjänster. Därför blir det också orimligt att skapa nya hinder som helt utesluter människor så länge alternativ inte finns.  Miljöpartiet vill att tekniska lösningar behöver erbjudas alla äldre över en viss ålder. Vi vill också förstärka bibliotekens roll att bistå äldre med digitalt stöd eller utveckla andra stödfunktioner t ex med det civila samhället. Exakt hur och i vilken form det bör ske behöver ses över, vilket vi yrkar på i vår motion.  Det tidigare digitaliseringsrådet lade ett antal förslag för att nå ökad jämlikhet, och utöver en nollvision för utanförskap gav man också exempel på ett antal nödvändiga samhällstjänster som alla medborgare ska kunna använda med hjälp av digital teknik som uppfyller design för alla. Vi anser att regeringen bör analysera och gå vidare med dessa förslag för att nå ökad digital jämlikhet.   Vi anser dock också att det alltid behöver finnas alternativ för de som inte vill eller kan använda digitala lösningar. Och vi anser att möjligheten att betala med olika betalmedel bör ses som en rättighet. Regeringen behöver hitta en lösning på problematiken.” 

MODERATERNA

”Ja, Moderaterna har framförallt två motioner som berör digitalt utanförskap specifikt. Dels vår digitaliseringsmotion ”Ett digitalt ledarskap för Sverige” och i vår motion ”Riv hinder för digitalisering av hälso- och sjukvården samt socialtjänsten”.

PIRATPARTIET

”Ja! Vi är ett parti födda ur det digitala, men samtidigt är vi noga med att digitalisering aldrig får vara ett mål i sig, utan ses som ett verktyg för att t.ex förbättra tjänster för medborgarna eller personal inom offentlig sektor. Gör det inte det så finns ingen mening med att digitalisera. Man behöver både tänka på 1) vad som verkligen behöver digitaliseras och 2) hur man i så fall gör det för att maximera tillgänglighet. Konkreta förslag från Piratpartiet:

  • förändra upphandling för att kunna utveckla IT-tjänster mer flexibelt och användarnär
  • sluta avveckla och börja utveckla biblioteken, och låta dem vara platser där man kan få personlig hjälp och utbildning i att använda viktiga digitala samhällstjänster.
  • aldrig automatisera beslutsfattande (t.ex i myndighetsärenden). Medborgare måste alltid kunna vända sig till en person vid kontakt med det offentliga.
  • bevara kontanterna. Exempelvis genom att ställa krav på kontanthantering inom vissa branscher.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. Det är viktigt att den tekniska och digitala utvecklingen inte leder till ett utanförskap för de äldre. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gett medel till nätverket Digidel som arbetar för ökad digital delaktighet. De arbetar med att sprida kunskap och samordnar alla som vill främja digital delaktighet. Det är viktigt att de som inte kan eller vill vara digitala också har god tillgång till myndigheter och den service som man kan förvänta sig. Därför är regeringens arbete med Digidelcenter och utbyggnaden av statliga servicekontor runt om i Sverige viktigt. Vi kommer fortsätta att driva frågan om att alla ska ha tillgång till samhällsservice.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Utanförskap och isolering bland äldre är ett stort samhällsproblem där kontantfrågan är en bidragande orsak. Förutom utanförskap försvårar kontantbristen vardagen för många äldre, men också för föreningar och företag på landsbygden, samtidigt som det gjort samhället mer sårbart. Kontantfrågan har därför varit en prioriterad fråga för Sverigedemokraterna där vi vill se krav på kontanthantering för storbanker, affärer och krogar. Det digitala utanförskapet är allvarligt speciellt mot bakgrund av att banktjänster, pensioner, och andra socialförsäkringsförmåner till stor del administreras online. Regeringen lade 2018/2019 en proposition gällande Statens Servicecenter där fokus skulle ligga på utanförskapsområden och med ett begränsat fokus på tätort och landsbygd. Vi menar att det istället borde ha lagts ett större fokus på att öka tillgängligheten för de äldre som bor i tätort och landsbygd.”

VÄNSTERPARTIET

”Det är inte rimligt att människor blir utestängda från samhällets service pga den tekniska utvecklingen. Generellt anser Vänsterpartiet att människor som av någon anledning inte har tillgång till dator, läsplatta, smartphone eller bank-id också måste ha möjlighet att använda sig av de tjänster som tex myndigheter och banker erbjuder. Vi lyfter regelbundet dessa frågor i samband med olika ärenden i riksdagen. Allt fler banker har helt upphört med kontanthantering och på många ställen har bankomaten tagits bort när det lokala bankkontoret stängts ned. Det betyder att många människor har fått rätten till sina egna pengar begränsad. Vi har därför föreslagit att alla banker som tillhandahåller betalkonton med grundläggande funktioner ska tillhandahålla platser för kontantuttag och insättningsmöjligheter för privatpersoner. Vi vill också införa ett krav på handlare och restauranger att acceptera kontanter som betalningsmedel.”