Äldreomsorg

Äldreomsorg fråga 1

Den så kallade Ädelreformen 1992 syftade till att få en bättre och tydligare ansvarsfördelning mellan landstingen och kommunerna. Det finns dock kvarstående problem med ansvarsgränser. Ett problem som uppmärksammats av bland annat Coronakommissionen är att läkare inte fanns på plats på de särskilda boendena och inte var tillgängliga i den utsträckning som behövdes. Det dubbla huvudmannaskapet är också ett hinder för ett bra teamarbete mellan alla yrkeskategorierna – läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och undersköterska. Det innebär risker för en sämre vård. Till det kommer att det på många särskilda boenden saknas erforderlig medicinsk utrustning och personal som kan sköta dem på ett säkert sätt.

Våra första krav gäller sjukvården och är tvådelat. Det ska finnas sjuksköterskor dygnet runt på särskilda boenden och tillgång till läkare på särskilda boenden och inom hemtjänsten i sådan omfattning att en fullgod vård kan erbjudas.

Delfråga 1a

  • Ställer partiet upp på vårt krav att huvudprincipen är att det ska finnas sjuksköterskor dygnet runt på särskilda boenden? Det betyder att det utom inom väldigt små enheter ska finnas en sjuksköterska på plats dygnet runt, en sköterska som deltar i arbetet. Mycket små enheter ska dock erbjuda alternativa lösningar så att personalen snabbt kan få kontakt med en ansvarig sjuksköterska alla dygnets timmar.
  • Om ja hur tänker partiet arbeta för att nå målet? När ska det vara uppnått? Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa att målet efterlevs?
  • Om nej hur ser partiet på frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Ja. Alla på särskilda boenden ska ha en fast läkarkontakt och det ska finnas tillgång till en sjuksköterska dygnet runt. Dessutom bör alla kommuner ha en medicinskt ansvarig läkare och sjuksköterskor och undersköterskor bör ges en bredare delegation. Genom att satsa på att skapa möjligheter för sjuksköterskor inom äldreomsorgen att kunna ta ansvar, ha tid för omvårdnadsarbete så tror vi arbetet som sjuksköterska inom äldreomsorgen blir mer attraktivt och kommer kunna bidra till att fler vill söka sig dit.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Självklart ska det finnas sjuksköterskor dygnet runt på särskilda boenden och tillgång till läkare på särskilda boenden och inom hemtjänsten i sådan omfattning att en fullgod vård kan erbjudas. Svårigheterna att rekrytera personal till just dessa tjänster har många orsaker, och de dåliga arbetsvillkoren för omsorgspersonal är ett exempel. Feministiskt initiativ verkar för högre löner, bättre arbetsvillkor och sex timmars arbetsdag för omsorgspersonal. I flera kommuner driver vi hårt att sådana reformer ska inledas med gruppen undersköterskor, Sveriges största yrkesgrupp, för att sedan utvidgas till att omfatta fler yrkesgrupper. Vi kämpar också mot de styrmodeller som “effektiviserar” arbetet inom t.ex. hemstjänsten, såsom minutmål som tar bort hela möjligheten för de anställda att ge omsorg på riktigt. Nedvärderingen av äldreomsorgen har både att göra med diskriminering av äldre som grupp, men även av kvinnor, som bär nästan hela arbetsbördan inom vård- och omsorgsyrken. Den befintliga personalen måste uppvärderas och äldreomsorgen måste liksom annan omsorg få en rejäl statushöjning för att locka den personal som krävs för att uppnå målet. Naturligtvis måste resurserna till äldreomsorgen överlag stärkas för att uppnå detta mål. I glesbygdskommuner är det inte ovanligt att särskilda boenden görs om till något andra former av verksamheter för att uppnå besparingar, och nattbemanningen är stängd i långa perioder. Det är naturligtvis inte acceptabelt, och resursökningen måste göras utifrån ett rättviseperspektiv som säkerställer att ingen diskrimineras beroende på var hen bor.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja. Sjuksköterskan är nödvändig för den medicinska kompetensen och den specifika omvårdnadskompetensen i äldreomsorgen. Dessvärre har antalet sjuksköterskor minskat inom äldreomsorgen. Det behövs fler sjuksköterskor om den kommunala hälso- och sjukvården ska fungera och ge en god vårdkvalitet. Den reform i tre delar som Kristdemokraterna drev igenom i riksdagen tillsammans med M och V möjliggör detta genom 4 miljarder årligen till kommunerna. Vi avser följa upp hur det genomförs.”

LIBERALERNA

”Skärp kraven på medinisk ansvarig sjuksköterska och andra sköterskor. All legitimerad personal inom hälso- och sjukvården behöver ständigt hålla sin kunskap aktuell. Därför ska ett recertifieringssystem införas som innebär att fortbildning är en förutsättning för att få behålla sin legitimation. Det ska åligga arbetsgivarna att ge förutsättningar för fortbildning. Vård- och omsorgsprogrammet ska göras om så att det leder till en examen till undersköterska.”

MILJÖPARTIET

”Bemanningen måste vara tillräcklig för att både boende och anhöriga ska känna sig trygga. Vi anser absolut att personal snabbt ska kunna få kontakt med ansvarig sjuksköterska dygnets alla timmar. Tydliga avtal behöver också göras mellan kommuner och regioner. Utredningen om äldreomsorgslag tittar på dessa frågor som är viktiga. Exakt var gränsen ska gå kan vi dock inte säga, inte minst på grund av den personalsituation som råder i vården i stort i dagsläget där sjuksköterskebrist är en del. Miljöpartiet ser ett mycket stort behov av att öka attraktiviteten för personal i hälso- och sjukvård, vård och omsorg, inte minst sjuksköterskor för att fler ska söka sig till yrket, orka jobba kvar eller gå upp i tid. Miljöpartiet vill därför göra en mycket stor satsning med ytterligare 10 miljarder per år de kommande fyra åren, för att därefter nå ett kontinuerlig och permanent statligt finansierat riktat bidrag med 40 miljarder årligen. Denna satsning ska gå till fler anställda och höjda löner i hälso- och sjukvård. Det kommer bidra till ökad personaltäthet generellt och därmed förbättrade arbetsvillkor och bättre vård och omsorg för dem som behöver. Vi är inte alls emot tanken i sig, men bristen på sjuksköterskor i Sverige i dag gör att vi måste jobba i den riktningen på ett annat sätt, se ovan. Den nära patientcentrerade vård som primärvården ska utvecklas till att vara ska också bidra. Så även att undersköterska nu blir ett legitimationsyrke. Även vidareutbildning och kompetensutveckling på betald arbetstid ska kunna bidra till såväl bättre arbetsvillkor som bättre vård och omsorg.”

MODERATERNA

”Ja. Moderaterna föreslår och avsätter resurser att öka den medicinska kompetensen och stärka kontinuiteten. Det behövs fler sjuksköterskor och läkare inom äldreomsorgen och äldrevården. Moderaterna har tillsammans med KD och V sett till att riksdagen i en tilläggsbudget satsat 4,35 miljarder kronor extra per år för att bl.a. höja den medicinska kompetens och kontinuiteten inom äldreomsorgen. Vi anser att man ska ta vara på Coronakommissionens tydliga slutsats att sjuksköterskekompetens bör som huvudregel finnas på plats på varje särskilt boende dygnet runt under veckans alla dagar.”

PIRATPARTIET

”Ja, vi är emot att vårdpersonal ersätts med kameraövervakning. Vi anser även att politiken i större utsträckning behöver lyssna på professionen och andra berörda (i det här fallet vårdpersonalen och boende) för att kunna genomföra förändringar i organisationen som är grundade i deras kunskap om hur en bra och effektiv vård bedrivs.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. S-regeringen har tillsatt en utredning som i slutet av juni i år ska lägga förslag om en ny äldreomsorgslag. Vi tänker oss att man i en sådan lag kan reglera dessa saker så att man säkerställer tillgång till läkare och sjuksköterskor inom äldreomsorgen.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, Sverigedemokraterna vill införa bindande krav på bemanning dygnet runt på äldreboenden. Även om det givetvis är viktigt med krav på personal på plats ska det också finnas personal som vill arbeta inom Äldreomsorgen, därför är det också viktigt att fokusera på att höja yrkets status, löner samt arbetsmiljö.”

VÄNSTERPARTIET

”Ja, Vänsterpartiet vill bemanna särskilda boenden med ansvarig sjuksköterska dygnet runt i syfte att säkerställa behovet av medicinsk kompetens för de boende samt för att tillgodose personalens behov av en god arbetsmiljö med tillgång till nära arbetsledning. Vi lade förslaget vid den senaste allmänna motionstiden i riksdagen.”

Delfråga 1b

  • Ställer partiet upp på vårt krav att det ska finnas tillgång till läkare på särskilda boenden och inom hemtjänsten i sådan omfattning att en fullgod vård kan erbjudas?
  • Om ja vilken tillgång på läkare krävs enligt partiet för att en god sjukvård ska kunna erbjudas på särskilda boenden och i kommunens hemsjukvård? Hur tänker partiet arbeta för att nå det målet? När ska det vara uppnått? Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa att målet efterlevs?
  • Om nej hur ser partiet på frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Det viktiga är tillgänglighet och kvalitet, inte huvudman. Alla särskilda boenden ska ha en fast läkarkontakt. Dessutom bör alla kommuner ha en medicinskt ansvarig läkare och sjuksköterskor och undersköterskor bör ges en bredare delegation.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Ja, Feministiskt initiativ ställer upp på det kravet. Dock har vi inget kvantitativt svar på frågan om vilken tillgång som ska finnas eftersom situationen och behoven ser väldigt olika ut i olika sammanhang. Grundprincipen är att de boendes behov ska vara styrande i hur tillgång på läkare tillgodoses. Det här är en mångfasetterad fråga som även involverar andra politikområden. I glesbygdsregioner har det exempelvis framkomlighet för omsorgsoch blåljuspersonal blivit ett hinder på grund av nya effektivitetskrav för plogning som gör att vissa väga bara plogas en gång i veckan. Det här är ett allvarligt hinder för hemsjukvård. Stora attitydförändringar måste till för att alla äldre människor ska kunna uppleva sig som respekterade och betydelsefulla samhällsmedborgare.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja. Tillgången till läkare i den kommunala hälso- och sjukvården behöver stärkas för att de äldre och deras anhöriga ska känna sig trygga med att det görs korrekta medicinska bedömningar kring sjukvårdsbehovet. Det görs bäst genom att den tid som avdelas för primärvårdens läkarinsatser i äldreomsorgen utökas så att det finns tillräckligt med tid att göra de medicinska bedömningar som krävs och följa upp arbetet tillsammans med hela vårdteamet. Inom ramen för den förstärkning som Kristdemokraterna och regeringen föreslår för primärvården möjliggörs en förstärkning av läkarinsatserna i den kommunala hälso- och sjukvården. Vi avser följa upp att pengarna används till detta.”

LIBERALERNA

”Trots att mer än en fjärdedel av svensk sjukvård bedrivs i kommunerna får de inte anställa läkare. Inte minst geriatriker och allmänläkare, borde kunna anställas av äldreboenden för en mer sammanhållen vård och omsorg av äldre. Det skulle underlätta för vård och omsorgsteamens arbete och öka tryggheten för de äldre. Dessutom vill vi att det ska inrättas en medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL) i kommunerna”

MILJÖPARTIET

”Vi vill inte ha en ordning med kommunala läkare, det ser vi riskerar att dränera sjukvården, däremot är det självklart att det måste finnas läkare att tillgå och att fullgod vård ska erbjudas. De som bor på särskilda boenden kan dessutom ofta ha kvar sin ursprungliga läkarkontakt, vilket är viktigt för kontinuiteten. Det handlar om hur behoven ser ut, det går inte att säga generellt. Det är också väldigt olika vilken typ av läkare, med vilken specialistkompetens, människor behöver ha kontakt med. Varje boende måste säkerställa att det finns lösningar som fungerar för de boende.”

MODERATERNA

”Ja. Moderaterna föreslår och avsätter resurser att öka den medicinska kompetensen och stärka kontinuiteten. Det behövs fler sjuksköterskor och läkare inom äldreomsorgen och äldrevården.”

PIRATPARTIET

”I princip ja, men vi har inget konkret ställningstagande kring hur många läkare eller plan för hur det ska genomföras. Måste ske i samråd med berörda (se tidigare fråga).”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. Precis som med sjuksköterskefrågan vill vi att detta ska regleras i en ny äldreomsorgslag. Detaljerna om hur detta ska kunna uppnås får vi återkomma till när vi ser vilka förslag utredaren lägger.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, Sverigedemokraterna driver en politik för fast läkarkontakt inom äldreomsorgen. Vi sitter med i utredningen för en ny äldreomsorgslag och där vi driver frågan hårt. Som vi ser det behövs en fast läkarkontakt dels för att säkerställa kontinuitet, patientkännedom men också för att stärka patientsäkerheten.”

VÄNSTERPARTIET

”Ja, Vänsterpartiet anser att varje äldreboende ska ha en fast och namngiven läkarkontakt knuten till verksamheten. Kunskap och vårdinsatser behöver kraftigt förstärkas inom det geriatriska området och inom de delar av primärvården som har ansvar för äldre personer inom kommunal omsorg. Kommunerna saknar ofta läkare i sin organisation och avtal om läkartillgång med regionerna är ofta otillräckliga. Vi vill därför stärka den medicinska kompetensen genom krav på specialistutbildning i geriatrik, eller annan jämförbar kompetens, för de läkare som arbetar inom äldreomsorgen.”

Äldreomsorg fråga 2

Vårt andra krav är att all personal inom särskilda boenden och hemtjänsten ska vara utbildad från vårdbiträden till läkare och alla ska svenskkunskaper motsvarande de som krävs för den gymnasiala vårdutbildningen.

  • Ställer partiet upp på vårt krav att all personal ska vara utbildad och att alla ska ha svenskkunskaper motsvarande de som krävs för den gymnasiala vårdutbildningen?
  • Om ja hur ska partiet arbeta för att målet nås och när ska det vara genomfört? Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa att målet efterlevs?
  • Om nej hur ser partiet på frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Ingen skulle acceptera att en sjuksköterska eller läkare saknade utbildning. Men så ser det ut i äldreomsorgen, där medarbetare kan anställas helt utan relevant utbildningsbakgrund, trots att omsorgskunskap inte bara är något man kan lära sig på jobbet. Vi vill att alla anställda i äldreomsorgen som arbetar med omvårdnad minst ska ha en undersköterskeutbildning senast år 2030. Det är viktigt att personal inom äldreomsorgen behärskar det svenska språket så att föreskrifter, dokumentation, vård och omsorgsprogram samt läkemedelsföreskrifter kan följas.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Fi ställer upp på att personal ska ha adekvat utbildning och kompetens, även om vi ser att det kan finnas uppgifter som kan utföras även av personer med kompetens och erfarenhet som uppnåtts genom andra erfarenheter än formell utbildning som kan förbättra en verksamhet. Feministiskt initiativ lyfter även in kompetensområden som ofta saknas inom äldreomsorgen. T.ex. arbetar vi för att höja kunskapen vad gäller olika former av våld och diskriminering. Älldre HBTQI-personer ska kunna leva öppet utan rädsla för diskriminering även när de flyttar till ett äldreboende, och äldre med annat språk än svenska som modersmål ska så långt det är möjligt erbjudas äldreomsorg på sitt modersmål. Det förutsätter både kompetenshöjning inom ordinarie verksamhet och möjlighet att bedriva äldreboenden och hemtjänst med särskilda profiler. I flera kommuner har vi även drivit igenom reformen “Våldet går inte i pension” som innefattar utbildning till alla berörda yrkesgrupper om hur våld mot äldre kan förebyggas, identifieras och hanteras. När det gäller språkkunskaper verkar Fi generellt för en lättnad av språkkrav så att asylsökande och nyanlända ska kunna komma in i yrken de har en utbildning för och där språket inte är av avgörande betydelse. Däremot vill vi stärka och reformera SFI (Svenska för invandrare) för att höja kvalitet och tillgänglighet, och driver en lång rad reformförslag. En viktig förutsättning för att lära sig ett nytt språk är också att snabbt komma ut i arbetslivet, liksom kontinuerligt fortbildning, vilket innebär att antidiskriminering inom arbetslivet är en viktig komponent. Det är i hög utsträckning kvinnor med utländsk bakgrund som bär den svenska välfärden på sina axlar, och detta kräver ett reellt erkännande. Förutom kunskaper i svenska så anser via att mångspråkighet är en merit för all personal inom äldreomsorgen och vården bl.a eftersom det förekommer att äldre tappar något av de språk de lärt sig genom livet t.ex pga demenssjukdom.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja. Den som arbetar inom hemtjänsten eller på ett särskilt boende ska ha den utbildnings som krävs och ha nödvändiga kunskaper i svenska språket. Att undersköterska blir en skyddad yrksetitel är därför viktigt och genomförandet måste ske i hela landet. Vidare behövs goda arbetsvillkor för att kunna ge kvalitativ omsorg. Det är också viktigt för att omsorgsyrken ska vara attraktiva så att personalförsörjningen kan fungera – en nyckel för att möta välfärdens behov i framtiden. Det finns små möjligheter för personalen att fortbilda sig och det finns få karriärsteg inom yrket, vilket visar på ett behov av större utbildningssatsningar. Detta behöver tillgodoses snarast.”

LIBERALERNA

”Äldreomsorgens personal måste kunna svenska, det är inte enbart för att kunna kommunicera med majoriteten av alla vårdtagare utan också ur säkerhetssynpunkt för att kunna förstå riktlinjer och behandlings-, vård- och omsorgsprinciper, författningar och lagar med mera. Vårdtagare såväl som arbetsgivare ska kunna ställa krav på att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska språket i både tal och skrift. Detta är en säkerhetsaspekt så att föreskrifter, dokumentation, vård och omsorgsprogram samt läkemedelsföreskrifter med mera kan följas. Socialstyrelsens föreskrifter måste tydliggöra att personal inom äldreomsorgen (både på vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten) har tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Det ska finnas goda möjligheter till fortbildning.”

MILJÖPARTIET

”Ja, alla ska ha utbildning som motsvarar ens roll. Vi ser, som nämnts, det också som väldigt bra och viktigt att undersköterskeyrket blir ett legitimationsyrke.    Eftersom vården är i ständig förnyelse och förändring och det kontinuerligt kommer nya forskningsrön är det också viktigt med krav på kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling. Vad gäller kunskaper i svenska har arbetsgivarna ett ansvar för att man har tillräckligt med språkkunskaper för att klara av sitt jobb.  Fortsättning av äldreomsorgslyftet är en del i detta, där vidareutbildning ska kunna ske på betald arbetstid. Den stora permanenta satsning vi vill göra med 40 miljarder för bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö för personal i hälso- och sjukvård, vård och omsorg ska gå till nyanställningar och bättre arbetsmiljö genom högre personaltäthet. Det kommer bidra till större utrymme för kontinuerlig kompetensutveckling och vidareutbildning.”

MODERATERNA

”Ja. Moderaterna föreslår att det tas fram tydliga språkkrav. Krav som slår fast vad man behöver kunna för att vara anställningsbar inom vården och omsorgen. Personal inom vård och äldreomsorg ska behärska begriplig svenska. Det är inte bara viktigt att kunna prata så att andra förstår vad man säger utan också att kunna skriva och formulera sig på svenska språket när man arbetar inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen.”

PIRATPARTIET

”Vi har inget konkret ställningstagande i frågan.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja, det är ett viktigt krav att alla som arbetar inom vård och omsorg ska kunna prata svenska och kunna kommunicera med brukare och patienter. S-regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd för att underlätta för verksamheter m äldreomsorgen att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att kunna utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt. Stödet kan användas vid nyrekrytering av personal men även vid bedömning av om befintlig personal har behov av att stärka sina kunskaper i det svenska språket. Regeringen har initierat en satsning på språkutbildning för anställda i välfärden som inleddes 2022. Satsningen är en utvidgning av den språkutbildning för anställda i äldreomsorgen som inleddes 2021. Den omfattar 61 miljoner kronor per år fram till 2024, varav 1 miljon kronor ska användas till informations- och stödinsatser från Skolverket. Det finns även möjlighet att, inom ramen för kompetensatsningen Äldreomsorgslyftet, beviljas svenskstudier i samband med utbildning till undersköterska eller vårdbiträde. Det är huvudmännen, kommunerna, som ansvarar för att de som arbetar och som nyanställs inom äldreomsorgen har tillräckliga svenskkunskaper.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, vi vill se ett tydligt språkkrav. Från Sverigedemokraternas håll har vi satt nivån på C1 vilket är en avancerad nivå. Inspektionen för vård och omsorg har flaggat för att språkproblematiken inom äldreomsorgen är en risk som kan leda till vårdskador och felaktigt utförd vård, därför är det här en jätteviktig fråga som måste följas upp. Det hjälper inte att regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att ta fram ett språkbedömningsstöd för verksamheter inom äldreomsorgen, utan personalen måste nå upp till en viss nivå för att få arbeta med våra äldre.”

VÄNSTERPARTIET

”Vänsterpartiet anser att det ska tas fram nationella riktlinjer gällande samtliga utbildningar för undersköterskor. Drygt 70 procent av anställda undersköterskor en kommunal vuxenutbildning eller annan vuxenutbildning inom vård och omsorg. Det är med andra ord för en betydande del vars utbildningsinnehåll kommer skilja sig åt. Utifrån vikten av att kompetensen inom äldreomsorgen säkerställs behöver kraven på likvärdigt innehåll även i vuxenutbildningarna öka. Det ingår i en god vård och omsorg att få hjälp av människor som vi förstår och som förstår oss. Det bästa sättet att säkerställa det är att se till att vården och omsorgen får tillräckliga resurser och att personalen har utbildning och fasta jobb. Timanställd personal utan utbildning gör det svårare. Lagkrav om rekrytering blir fyrkantigt och kan inte kompensera för att vården och omsorgen får för lite resurser.”

Äldreomsorg fråga 3

Det är viktigt att livskvaliteten för de äldre som behöver hemtjänst eller bor på ett särskilt boende är god. Den äldre måste kunna komma ut och det måste finnas utrymme för samtal med personalen. Det betyder att bemanningen måste vara anpassad till det kravet.

Vårt tredje krav är att det ska finnas en bemanning inom särskilda boenden och hemtjänsten som möjliggör en värdig omsorg med hög kvalitet.

  • Ställer partiet upp på vårt krav att det ska finnas en bemanning inom särskilda boenden och hemtjänsten som möjliggör reell vård och omsorg?
  • Om ja vad är enligt partiet en omfattning som möjliggör reell vård och omsorg inom särskilda boenden? Hur många personal ska det finnas på en demensavdelning med nio boenden? Hur många timmar hemtjänst ska en 80 + som endast kan gå inomhus med rullator och som endast klarar enkla vardagliga sysslor erbjudas per vecka? Hur tänker partiet arbeta för att målet ska nås och när ska det vara uppnått? Vilka åtgärder ska sättas in för att säkerställa att målet efterlevs?
  • Om nej hur ser partiet på frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Ett särskilt boende för äldre är ingen institution utan ska vara ett tryggt och personligt hem för den enskilda. Vi har under mandatperioden bidragit till stora satsningar på kvalitet i den kommunalt finansierade äldreomsorgen. Denna utveckling behöver fortsätta, vilket förutsätter en fortsatt stärkt kommunal ekonomi, mer systematiskt erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och tillräckliga resurser till löpande kompetens- och verksamhetsutveckling i alla enheter. Vi behöver bland annat utveckla biståndsbedömningen så att den verkligen utgår från den äldre och de behov som han/hon har. Vi vill se en flexibilitet i den tid som biståndsbedöms så att den äldre och hemtjänstpersonalen som kommer hem och ska ge hjälpen eller göra insatsen mer kan utgå från dagsformen än exakt vad som ska göras eller hur många minuter det ska ta. Kommunikationen mellan den äldre och hemtjänstpersonalen är väldigt viktig.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Omsorg är Feministiskt initiativs ideologiska utgångspunkt i allt. Vi motsätter oss kraftfullt att så mycket av välfärden har "effektiviserats" på sätt som gör att omvårdnad, omsorg, social samvaro och möjligheten till mänsklig kontakt i praktiken har tagits bort. Självklart ska det finnas bemanning inom särskilda boenden och hemtjänsten som garanterar reell – och generös – vård och omsorg. Personalen ska kunna känna sig trygg i att de kommer att kunna utföra sitt arbete på ett bra sätt och ska ha reellt inflytande över hur många de ska vara. Vi har i övrigt ingen kvantitativ schablon när det gäller antalet anställda för olika typer av avdelningar då vi menar att behoven kan se väldigt olika ut. Dessutom menar vi att det är berörda professioner och forskning som ska bedöma vad som är en rimlig bemanning snarare än politiker. En viktig utgångspunkt i Fi:s politik är att omsorgen ska utgå från en generös tolkning av individens behov och situation liksom personalens arbetsmiljö.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja, bemanningen inom hemtjänst och särskilt boende måste vara god, så att den äldres livskvalitet blir god. Det måste finnas tid för mellanmänskliga kontakter, även utöver den nödvändiga vården och omsorgen. Kristdemokraterna gör särskilda satsningar för att motverka äldres ensamhet.”

LIBERALERNA

”Arbetsledare, chefer och ansvariga politiker måste vara tydliga med att medarbetare både får och ska vara tillmötesgående. Det är bra inte bara för vårdtagaren utan också för vårdgivarna som därmed känner trygghet och engagemang i sitt arbete. Omsorgspersonal som är utbildad för sitt arbete, är trygg i sin roll och känner att den har mandat från sin arbetsledning har lättare att själv vara flexibel. Välutbildad personal och gott ledarskap har stor betydelse för kvaliteten generellt i äldreomsorgen. Personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i äldreomsorgen. Det gäller särskilt omvårdnadsuppgifter i hemtjänsten, där man ofta arbetar ensam med sköra äldre i deras hem men ibland tillsammans med hemsjukvården. Här är det nödvändigt med krav på utbildning och tillräckliga språkkunskaper för att kunna dokumentera. Men hemtjänsten kan också vara en väg in på arbetsmarknaden genom att erbjuda enklare arbetsuppgifter under kompetent arbetsledning.”

MILJÖPARTIET

”Ja. Vi anser att det är vanskligt att sätta en siffra på hur mycket personal det ska finnas utifrån de exempel ni har nämnt. En siffra kan också riskera att bli både ett golv och ett tak samtidigt. Ett visst antal dementa säger inget om vilket personalantal som krävs, de kan t ex  vara sängliggande eller nyinsjuknade och pigga och därmed kräva olika typer av personalresurser. Vi anser att man måste ha flexibilitet i bemanning utifrån de behov de boende har.”

MODERATERNA

”Ja. Moderaterna föreslår och avsätter resurser att öka den medicinska kompetensen, få fler platser på särskilda boenden och stärka kontinuiteten. Det behövs fler sjuksköterskor och läkare inom äldreomsorgen och äldrevården. Moderaterna har tillsammans med KD och V sett till att riksdagen i en tilläggsbudget satsat 4,35 miljarder kronor extra per år för att bl.a. höja den medicinska kompetens och kontinuiteten inom äldreomsorgen.”

PIRATPARTIET

”Ja! En av våra tre grundvärderingar är just "Värdighet" (frihet, värdighet och deltagande). Detta gäller såklart även personer på särsklida boenden. Även deltagande, dvs att berörda har ett reellt inflytande över sin situation, är en viktig ståndpunkt för oss.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. För att möta de ökade behoven och förbättra äldreomsorgen har vi tidigare investerat 7,5 miljarder i en historisk satsning på svensk äldreomsorg för att öka bemanningen och höja kvaliteten. Från 2022 föreslår regeringen flera satsningar på äldreomsorgen och avsätter ytterligare 2,5 miljarder kronor. Den innehåller en permanent resursförstärkning till kommunernas äldreomsorg på 4 miljarder kronor årligen och en storsatsning på kompetenshöjande åtgärder inom ramen för regeringens äldreomsorgslyft. Den pågående satsningen på äldreomsorgen förlängs och fram till 2024 kommer medel att skjutas till för att fullfölja de fem initiativen i satsningen:

  • Ett utökat investeringsstöd för bostäder för äldre
  • Ett prestationsbaserat stöd för att minska andelen timanställningar
  • Ett prestationsbaserat stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen
  • Medel för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen
  • Medel för lönekostnader under utbildningstiden för undersköterskor som via Yrkeshögskolan utbildar sig till specialistundersköterskeutbildning med inriktning mot äldrevård och demensvård

Vi inför en fast omsorgskontakt i hemtjänsten för att öka tryggheten och bryta många äldres ensamhet genom ett trygghetspaket för mer social samvaro. En generell kvalitetsplan för hur äldreomsorgen ska utvecklas långsiktigt behöver tas fram. Det handlar om säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen genom t.ex. tryggad personalförsörjning, flexibla former för biståndsbeslut om äldreomsorg.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, Vi driver flera av dessa frågor. Vår ambition är att den nya äldreomsorgslagen ska bli en rättighetslag och genom detta blir det också möjligt att ställa högre krav på kvalité och utförande. När det gäller antal timmar för hemtjänsten menar vi att behoven alltid måste få styra, det kan bli fel om politiken ska gå in och sätta en viss siffra som det blir omöjligt att leva upp till.”

VÄNSTERPARTIET

”Vänsterpartiet vill att det ska utformas en nationell kompetensplan för äldreomsorgen som kan öka antalet undersköterskor. Det kommer att råda brist på utbildade undersköterskor i framtiden och för att kompetensförsörjningen ska vara tryggad på lång sikt behöver yrket bli mer attraktivt. Vi vill även att yrket undersköterska bör regleras både genom skyddad titel och förbehåll av arbetsuppgifter med motiveringen att en reglering av undersköterskans arbetsuppgifter troligen skulle skapa incitament för arbetsgivare att anställa flera undersköterskor samt för den enskilde att utbilda sig. Vänsterpartiet har tidigare lyft frågan om att det är flest kvinnor som vårdar anhöriga och vill igen framhålla behovet av stöd, avlastning och att samhället tar sitt ansvar. Vi anser att stöd och avlastning till anhöriga och utbudet av dagverksamhet ska utvecklas i syfte att fler personer med demenssjukdom ska kunna bo kvar hemma om en sådan önskan finns.”

Äldreomsorg fråga 4

Vårt fjärde krav är att det ska finnas adekvat medicinsk utrustning inom särskilda boenden och hemsjukvården så att en god vård kan ges.

  • Ställer partiet upp på vårt krav att det ska finnas adekvat medicinsk utrustning på särskilda boenden och inom hemsjukvården så att en god vård kan ges?
  • Om ja vad är enligt partiet en adekvat medicinsk utrustning och hur tänker partiet arbeta konkret för att målet nås och när ska det vara uppnått? Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa att målet efterlevs?
  • Om nej hur ser partiet på frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Vi anser att det behövs en lagreglering av att hemsjukvård är likställd med övrig vård. Det enda som ska särskilja är platsen vården utförs på. Det betyder krav både på trygg kompetens, medicinsk utrustning och även kunskap om palliativ vård. Vi vill också att alla kommuner har en förpliktande samverkansöverenskommelse med regionen om hur personer som bor i särskilt boende eller i hemsjukvård ska få tillgång till läkarvård och medicinsk behandling.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Naturligtvis ska det finnas adekvat medicinsk utrustning på alla särskilda boenden. Det är dock inte politiker som ska bedöma vad som är adekvat utrustning, utan de berörda professionerna. Vårt uppdrag som feministiska politiker är att lyssna på de som berörs inom omsorgen och arbeta för att tillgodose de behoven. Under pandemin såg vi alla hur felaktig utplacering av material försvårade arbetet på särskilda boenden, vilket visar att det behövs förbättringar i samordningen. Tillräckliga landsomfattande förråd ska naturligtvis också finnas men på varje enhet måste mindre mängder material förvaras. Visst material är känsligt och ska förvaras adekvat. Det krävs yrkeskunnande för att avgöra detta.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja. Mer av sjukvårdande insatser kan göras i det ordinära eller i det särskilda boendet om det finns personal med rätt kompetens. Därför är satsningen på välutbildad personal nödvändig och den möjliggör användandet av adekvat medicinsk utrustning såväl i det ordinära som det särskilda boendet.”

LIBERALERNA

”Äldreomsorg, vårdcentraler och sjukhus ska samverka och tillsammans skapa en vård och omsorg speciellt utformad utifrån den äldre individens behov. En sammanhållen vårdoch omsorg är särskilt viktig för dem som är multisjuka. En förebild är de äldrevårdsteam som finns bland annat i Närvård Västra Skaraborg och i Tiohundra Norrtälje. Där har kommuner, primärvård och slutenvård en gemensam organisation och finansiering för att multisjuk äldre ska få sammanhållen vård. Vi vill ha en fast omsorgskontakt inom hemtjänsten.”

MILJÖPARTIET

”Ja. Behoven behöver styra vilken medicinsk utrustning som finns på respektive boende och inom hemsjukvården. Här måste det finnas en flexibilitet beroende på behoven hos de boende. Vi förväntar oss att även denna fråga berörs i utredningen om äldreomsorgslag.  Vi vill dock inte se en utveckling där särskilda boenden utvecklas till minisjukhus. För länge sedan när man hade långvård fanns säkerligen medicinsk utrustning i högre grad på plats, men omvårdnaden, stimulans och den personliga integriteten, liksom involveringen av anhöriga var ofta bedrövligt dålig. Därför ser vi behovet av en individanpassad vård och omsorg, där medicinsk utrustning är en del. Vi ser inte att det behöver finnas utrustning på plats för alla potentiella situationer, så länge det vid behov kan kompletteras.”

MODERATERNA

”Ja. Moderaterna föreslår bl.a. att det ska tas vara på lärdomarna från pandemin – följ regelbundet upp efterlevnaden av medicinska utrustningen och skyddsutrustning i äldreomsorgen. Moderaterna föreslår att Inspektionen för vård- och omsorg av regeringen ges i uppdrag att regelbundet särskilt följa upp att rekommendationerna för medicinsk utrustning och skyddsutrustning efterlevs.”

PIRATPARTIET

”Ja i princip, men vi har inget konkret ställningstagande i frågan.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. Pandemin uppmärksammade denna brist tydligt. Vi har inte tagit ställning till vad det konkret bör innebära, men det är exempelvis rimligt att det på äldreboenden finns tillgång till syrgas. Sådan behandling kräver naturligtvis att det finns rätt kompetens, så som sjuksköterskor för att övervaka behandlingen.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, precis som inom ramen för en fast läkarkontakt vill vi uppdra åt Socialstyrelsen att ta fram ett särskilt direktiv till landets kommuner för att bidra till att säkra tillgången till medicinsk utrustning. Vad som kan vara adekvat medicinsk utrustning bör bedömas av varje verksamhet, olika boenden kan ha olika typer av behov därför kan det vara problematiskt att arbeta med specifika listor. Vad som är adekvat utrustning är inte politiker bäst lämpade för att bedöma, behoven kan variera mellan olika boenden och här bör professionen själva få avgöra.”

VÄNSTERPARTIET

”Enligt Vänsterpartiet är det en självklarhet att det ska finnas adekvat medicinsk utrustning på särskilda boenden och inom hemsjukvården så att en god vård kan ges. Förutom politisk vilja kräver det även resurser. Utöver de budgetsatsningar vi fått igenom vill vi även förstärka de generella statsbidragen rejält, med 10 miljarder kronor. Då äldreomsorgen utgör en betydande andel av den kommunala verksamheten resursmässigt beräknar vi att ca en tredjedel går till äldreomsorgen av de tillskotten.”

Äldreomsorg fråga 5

Vårt femte krav är att det ska finnas en nationell beredskap och samordning inför kommande pandemier och katastrofer.

  • Ställer partiet upp på vårt krav att det ska finnas en nationell beredskap och samordning inför kommande pandemier och katastrofer?
  • Om ja vad innebär enligt partiet en nationell beredskap och samordning inför kommande pandemier och katastrofer och hur tänker partiet arbeta konkret för att målet nås och när ska det vara uppnått? Vilka åtgärder ska vidtas för att säkerställa att målet efterlevs?
  • Om nej hur ser partiet på frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Erfarenheterna från Covid-19-pandemin visar på ett tydligt behov av bättre beredskap och samordning. Vi anser att Sverige måste börja bygga upp nationella reserver av kritiska varor och produkter och en logistik som gör det möjligt att förse vård och omsorg med nödvändigheter under kriser. Det är ett ansvar för stat, hälso- och sjukvården och näringslivet tillsammans. Det måste bli tydligare hur ansvarsfördelningen ska se ut och vilka förväntningar som finns på alla aktörer. I det fall kraven på regionernas egen lagerhållning ökar ska också staten betala för det, som ytterst ansvarig för medborgarnas säkerhet. I utredningen God och nära vårds huvudbetänkande (SOU 2020:19) föreslås en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen om att regioner och kommuner ska åläggas att upprätta en gemensam plan för hälso- och sjukvård på den gemensamma vårdnivån primärvård i länet. Vi anser att förslag på nödvändiga författningsändringar bör läggas fram skyndsamt.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Så länge landstingen består åligger det landstingen att ha överblick över den totala mängd material som måste finna inom regionen. Här krävs samverkan över regiongränserna med regelbundet återkommande uppföljningar. Feministiskt initiativ vill på sikt avveckla regioner som huvudman för vården. Stat och kommun ska dela på ansvaret för sjukhus- respektive primärvård, och det är ett nationellt ansvar att kontrollera så att det fungerar. Det ger en mer jämställd och jämlik vård i landet. Vi vill också stärka och öka vår egen beredskap genom att stärka samarbeten med våra grannländer, EU:s smittskyddsorganisation ECDC och WHO. Detta skulle också motverka ojämlikheter i tillgång till vaccin och andra resurser. Här följer några av de konkreta förslag som vi vill införa:

  • Att det byggs upp beredskapslager av viktig medicinsk utrustning såsom t ex ansiktsmasker, plastförkläden, handskar och liknande för att vara bättre rustade framöver för att möta sjukdomar och pandemier.
  • Att införa ett nationellt vaccinationsprogram för äldre där vaccination mot pneumokocker, säsongsinfluensa och bältros och Covid-19 ingår. Riskgrupper, inklusive familjemedlemmar i behov av vaccin mot covid-19 ska ingå i covid-19-delen av vaccinationsprogrammet.
  • Att regionerna inrättar mottagningar specialiserade på långtidskomplikationer av covid-19.
  • Att färdtjänsten ska kunna köra passagerare enskilt vid behov utifrån ett smittskyddsperspektiv.
  • Att de som har hemtjänst eller personlig assistans får kräva att deras personal ska använda t.ex munskydd i tjänsten.

En förebyggande åtgärd inför framtida pandemier är att stänga minkfarmar eftersom nästan alla pandemier kommer från djurpopulationer. Förutom det djurrättsliga perspektivet så är det därför en smittskyddsfråga att avveckla samtliga minkfarmar i Sverige, och verka för human djurhållning. Det behövs såklart även beredskap för katastrofer av andra slag t.ex klimatrelaterade. Där vill vi se en satsning på materiel t.ex fler helikoptrar för brandsläckning. En större nationell självförsörjning av livsmedel är också en viktig reform. En generell politisk hållning hos Fi är vi prioriterar mänsklig säkerhet framför militärt definierad territoriell säkerhet. Det innebär exempelvis att resurser ska flyttas över från militära utgifter till omsorg och folkhälsa, vålds- och konfliktförebyggande, civilt försvar och klimatåtgärder.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja, det krävs nationell samordning vid kriser av större slag. Pandemin har gett lärdomar om vad som fungerar och vad som inte fungerar. Utifrån kommer vi arbeta för att hitta lämplig form för nationell samordning och ledning. Exempelvis ska läkemedel, skyddsutrustning och personal kunna allokeras dit den bäst behövs. För att det ska kunna göras krävs mandat från en högre nivå än den egna kommunen.”

LIBERALERNA

”Säkra svensk beredskap. Vi behöver rusta vårt militära och civila försvar så att vårt land bättre kan hantera framtidens utmaningar. Lager av viktiga produkter och läkemedel behöver byggas upp. Coronakommissionen behöver följas upp med konkreta åtgärder för ökad beredskap.”

MILJÖPARTIET

”Ert krav stämmer överens med er politik vi driver, ja.  Denna frågeställning är väldigt komplex eftersom potentiella pandemier och katastrofer ser så olika ut. Bara klimatfrågan i sig innebär t ex ett behov av att se över beredskap inför bland annat exceptionell värme och vattenförsörjning och vad som händer vid eventuellt elavbrott. Vi anser helt enkelt att så många scenarier som möjligt behöver skildras och tas höjd för och planer behöver finnas så snart det är möjligt där de inte redan finns.” 

MODERATERNA

”Ja. Sverige behöver en ny civil kris-lagstiftning. Det är något som Moderaterna drivit på för under flera år. Moderaterna föreslår vidare att det ska finnas ett krav på statlig lagerhållning av läkemedel och skyddsutrustning i händelse av fredstida kriser och krig.”

PIRATPARTIET

”Ja. Steg ett är att med den erfarenhet vi samlat under coronapandemin tydliggöra var ansvar ligger för olika vårdinstanser och för att plan och beredskap finns vid krissituation. När ansvar är tydligt möjliggörs samordning.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. Regeringen arbetar med förslag som syftar till att stärka den nationella beredskapen och förstärka samordningen. Förslagen bygger på förslagen i utredningsbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, Sverigedemokraterna har under många år drivit en politik för att säkerställa tillgången på både beredskapslager och krishantering. Det är en politik som vi fortfarande driver där kommuner, regioner men också staten ska arbeta löpande med att utveckla sin krishanteringsstruktur och lagerhållning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar årligen med olika katastrofscenarion och har släppt flera rapporter med simulerade influensautbrott så det är anmärkningsvärt att regeringen, kommuner och regioner trots detta stod handfallna.”

VÄNSTERPARTIET

”Ja, Vänsterpartiet anser att det på varje äldreboende, inom varje utförare av hemtjänst samt även inom hemsjukvården i varje kommun ska finnas en plan för hur större utbrott av virus och pandemier ska bekämpas. Planeringen och beredskapen inför utbrott av virus måste kraftigt förbättras. Av Socialstyrelsens undersökning under pandemin framgick det att det i mer än hälften av kommunerna inte finns några rutiner alls för detta.”

Äldreomsorg fråga 6

Det finns inte tillräckligt med platser på äldreboenden och de äldreboenden som finns tar nästan bara emot personer som är svårt sjuka och behöver vård och omsorg dygnet runt. Det leder till att en växande grupp pensionärer som har svårt att bo kvar hemma tvingas göra det. De skulle vilja flytta till någon form av boende där de kan få service och viss hjälp.

Vårt sjätte krav är att det ska byggas fler särskilda boenden men att det ska finnas olika former av särskilt boende så att plats kan beredas till pensionärer som inte kan eller vill bo kvar i sina bostäder men bedöms vara för friska för dagens särskilda boenden.

  • Ställer partiet upp på kravet att det ska byggas fler särskilda boenden och att det ska byggas olika formera av särskilt boende så att fler äldre kan beredas plats?
  • Om ja, hur ska enligt partiet ett sådant utbud se ut och hur tänker partiet arbeta för att nå målet. Hur ser tidsperspektivet ut? När bedömer partiet att det ska kunna finnas ett sådant utbud av sådana boenden att äldre får ett reellt alternativ?
  • Om nej hur ställer sig partiet till frågan?

Svaren

CENTERPARTIET

”Vi vill att staten och kommunerna tillsammans tar fram en plan och långsiktig finansiering för fler bostäder för äldre i hela landet. Det handlar om platser på särskilt boende men också servicebostäder, seniorhus och inte minst bostadsanpassningar i det egna hemmet. Vi bidrog också till att rädda Statens Bostadsomvandling AB som bygger om och anpassar bostäder i äldre byggnader.”

FEMINISTISKT INITIATIV

”Feministiskt initiativ vill skapa fler alternativa boendeformer för dem som vill byta boende, som till servicehus, kollektivboenden och gruppboenden. Bostäderna och traditionella äldreboenden ska placeras på centralt belägna platser i kommunerna för att möjliggöra ett deltagande i det omgivande samhällslivet och för att underlätta för människor som vill besöka vänner och delta i olika aktiviteter. Det är också viktigt att olika boendeformer för äldre fördelas jämnt i kommunerna så att äldre har möjlighet att bo i bekanta miljöer. Många väljer idag att söka sig till boenden i det område där de växte upp eller har bott tidigare, något som Feministiskt initiativ vill uppmuntra kommuner att möjliggöra. Feministiskt initiativ vill förändra bilden av äldre som en homogen grupp med likartade behov och intressen. Äldreomsorg i särskilda boenden och i hemtjänst måste kompletteras med större möjligheter och individuella lösningar för att säkerställa att äldre får den hjälp som behövs med vardagssysslor, utevistelse och social samvaro Vi vill också göra funktionsrättskonventionen till svensk lag. Denna konvention ställer höga krav på tillgänglighet, delaktighet och inflytande över sitt liv och vi ser det skulle vara en stor fördel även för gruppen äldre att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag. Feministiskt Initiativs grund är alla människor lika värde. De regionala och kommunala skillnaderna när det gäller möjligheter att erbjuda bra bostadslösningar för pensionärer är viktigt att åtgärda. Att 90-åringar nekas särskilt boende för att de är för friska eller att äldre människors valmöjligheter kraftigt blir begränsade på grund av kommunala och regionala besparingskrav innebär en form av diskriminering som vi kraftigt motsätter oss.”

KRISTDEMOKRATERNA

”Ja Kristdemokraterna vill införa en äldreboendegaranti - den som fyllt 85 år ska ha en lagstadgad rätt att få flytta till ett anpassat boende som till exempel särskilt boende eller trygghetsboende när personen själv bedömer att behovet finns. Möjligheten att bygga mer flexibelt med såväl särskilt boende som trygghetsboende inom samma fastighet bör utvecklas. För att klara löftet om en äldreboendegaranti behövs fler och olika typer av äldreboenden. Stimulansmedel för att kommunerna ska bygga fler äldreboenden är därför nödvändiga.”

LIBERALERNA

”De flesta människor vill bo kvar i sin gamla bostad hela livet. Med ökad tillgänglighet blir det möjligt för fler. Att den årsrike själv trots rörelsehinder kan komma ut och handla och röra sig ute i samhället ger framförallt livskvalitet men också besparingar för kommunerna i form av minskat behov av hemtjänst och särskilt boende. Det behövs samtidigt fler, inte färre, lägenheter i vård- och omsorgsboenden för att tillgodose behoven hos de årsrika som behöver tillgång till vård- och omsorg under dygnets alla timmar. Nya lägenheter behöver byggas och nedläggningarna stoppas. Den som har behov av vård- och omsorgsboende ska ha rätt att få en plats, och större hänsyn ska tas i biståndsbedömningen till personens upplevelse av ensamhet och otrygghet. Den som fyllt 85 bör ha rätt till plats i vård- och omsorgsboende.”

MILJÖPARTIET

”Ja, detta är också ett tema vi t ex lyfter i vår motion “Ett rikare liv för äldre”, nämnd ovan. Vi har målsättningen att alla äldre över 85 ska bli erbjudna möjligheten till en lägenhet i ett s k mellanboende. Här lyfter vi också exempel på nytänkande som gjorts i olika delar av landet för att motverka ofrivillig ensamhet och otrygghet genom generationsboenden av olika slag. Tillgång till grönytor i anslutning till boenden ser vi som väldigt angeläget. Utöver olika typer av boenden anser vi också att ett särskilt så kallat flyttstöd bör införas. Den äldre som behöver stöd i att planera för och för att flytta till ett anpassat boende ska kunna få det. Rätten till flyttstöd behöver införas i socialtjäntlagen. Vi anser att kommunerna behöver ta ett större ansvar för boendeplanering och bostadsförsörjningen än i dag. Ansvaret behöver skärpas. Detta är klart angeläget inte minst med tanke på den ökande andelen äldre i befolkningen.”

MODERATERNA

”Ja. Moderaterna föreslår och avsätter resurser att öka den medicinska kompetensen, få fler platser på särskilda boenden och stärka kontinuiteten. Det behövs fler sjuksköterskor och läkare inom äldreomsorgen och äldrevården. Moderaterna har tillsammans med KD och V sett till att riksdagen i en tilläggsbudget satsat 4,35 miljarder kronor extra per år för att bl.a. höja den medicinska kompetens och kontinuiteten inom äldreomsorgen.”

PIRATPARTIET

”Ja, och framförallt vill vi möjliggöra för fler särskilda boenden från idéburen sektor. Idag ställs ofta kommunal och aktiebolagsverksamhet som de enda alternativen. Det är viktigt att lyfta att det finns andra alternativ, där en icke-kommunal verksamhet inte behöver vara vinstdrivande utan kan vara grundad i en speciell tanke om typ av verksamhet man vill driva, kooperativ verksamhet etc. Det är betydligt vanligare i många andra EU-länder än i Sverige idag. För att det ska vara möjligt behöver vi se över finansieringen och hur uppdrag ges, och att man ser till fler grunder än ekonomiska i det arbetet.”

SOCIALDEMOKRATERNA

”Ja. Regeringen har bland annat utökat investeringsstödet för bostäder för äldre. Stödet omfattar även byggandet av den nya mellanboendeformen trygghetsboende. Tillgången till äldreboende varierar mellan olika kommuner. De kommuner som har stor brist behöver öka byggandet av olika slags äldreboenden. Detta är ett kommunalt ansvar och bör så vara även framöver.”

SVERIGEDEMOKRATERNA

”Ja, vi driver frågorna både på nationell och kommunal nivå. Både när det gäller kategoriboenden och säkerställandet av att garantin om parboende följs samt fler Trygghetsboenden. Staten måste ta en tydligare roll för att skapa förutsättningar för ett ökat byggande speciellt i mindre kommuner som har begränsade resurser. Här har vi ett förslag på ett allmänt riktat stöd till äldreomsorgen men vi menar också att det går att arbeta bättre med väntetiderna till nya boenden. Inspektionen för Vård och omsorg fakturerar årligen miljonbelopp i vite till kommuner för oskäliga väntetider.”

VÄNSTERPARTIET

”Vänsterpartiet instämmer i att det ska byggas fler särskilda boenden. För det krävs resurser, vilket vi vill höja med mer än något annat parti. Vi vill även att alternativa boendeformer kan utvecklas för att bättre tillgodose äldres behov av och rätt till särskilt boende. Det behöver finnas ett varierat utbud av boendeformer för personer över 65 år, i synnerhet som den gruppen inte alls är homogen utan olika önskemål och behov finns.”