Delaktighet
Vi svenskar lever längre och är friska och aktiva upp i hög ålder. Gruppen pensionärer växer och har nu nått 2,3 miljoner. Det betyder att pensionärerna utgör en resurs i samhället och i realiteten är en viktig maktfaktor.
Att bli pensionär innebär en stor omställning. Från en dag till en annan förändras ens liv radikalt. Den struktur och den gemenskap som utgjort en stor del av ens vakna tid finns inte längre. Vissa upplever denna förändring som en befrielse. En möjlighet. Äntligen kan man ägna sig åt sådant man verkligen tycker om och man slipper styras av klocka och andra. Man kan umgås med familj och vänner. Resa. För andra däremot innebär omställningen något av en chock. Vad ska man göra? Hur ska man fylla sin dag? Man känner sig onyttig.
Att bli pensionär betyder inte att man från en dag till en annan förändras från en kompetent individ till en skröplig och hjälpbehövande åldring. Det är tyvärr den bild som ofta ges i det offentliga samtalet. Fokus ligger på de riktigt gamla och sjuka. Alla över 70 klumpas ihop och omnämns lite nedsättande som ”våra äldre” eller ”våra sköra äldre”. Den stora gruppen aktiva osynliggörs.
Pensionärerna utgör en heterogen grupp. Där ingår allt från aktiva äldre som fortsätter arbeta i hög ålder till de som behöver tillsyn och vård dygnet runt. Majoriteten är alert och aktiv och behöver ingen eller endast ringa hjälp i form av någon eller några timmar hemtjänst per vecka. Var fjärde person i åldersspannet 65-69 år arbetar och var tionde i spannet 70-74 år och sysselsättningsgraden har ökat hela tiden sedan 2005. Det betyder att de äldre utgör en viktig resurs på arbetsmarknaden och bidrar till Sveriges BNP. Enligt en rapport från SPF Seniorerna uppgick detta bidrag 2020 till 136 miljarder kronor. Därtill kommer att många är engagerade i olika ideella verksamheter som exempelvis stöd till andra pensionärer och i föreningslivet.
Med den ungdomskult som råder i Sverige finns inte den respekt för de erfarenheter och kunskaper pensionärer besitter som vi ser i andra jämförbara länder. De äldre har inte någon självklar plats i samhällsdebatten eller i de beslutsfattande organen. I riksdagen är antalet ledamöter som är 65 år eller äldre i november 2021 arton (18). Hade riksdagen varit representativ för väljarna skulle antalet legat runt 75.
Det är viktigt att de erfarenheter som de äldre har tas till vara både inom arbets- och samhällslivet. Deras behov och synpunkter måste vägas in i olika beslut som rör den framtida utvecklingen. Det betyder att pensionärerna ska vara representerade i offentliga beslutsorgan som regering, riksdag, regioner och kommuner. Likaså bör det finnas äldre representanter i olika utredningar och kommissioner.
Många pensionärer vill arbeta längre och många behöver göra det. Med tanke på befolkningsutvecklingen är det angeläget att den resurs som pensionärerna utgör tas till vara. Därför är det viktigt att åtgärder vidtas för att öppna upp arbetsmarknaden och underlätta för äldre att arbeta. Det handlar både om att anställa personer över 60 och att erbjuda särskilda lösningar för de som av olika skäl inte kan fortsätta arbeta inom sitt yrke eller klarar att arbeta heltid. Detta är särskilt viktigt eftersom pensionsåldern kommer att höjas regelbundet i framtiden.
De flesta bor kvar hemma och klarar sig själva. Några får hemtjänst några timmar i veckan. Ofta under en begränsad tid på grund av tillfällig sjukdom eller liknande. Det är endast de gamla riktigt sjuka och svaga som har möjlighet att få plats på ett s k särskilt boende. Detta på grund av att det finns för få sådana boenden. Därför tvingas en del pensionärer bo kvar hemma med hemsjukvård och stora insatser från hemtjänsten och anhöriga.
En del som bor ensamma upplever oro över att det ska hända dem något och skulle vilja flytta till någon form av ”servicehus” där de har en egen mindre lägenhet men ingår i en gemenskap och där de kan få service och viss hjälp om det behövs. Denna typ av boenden byggs ytterst sällan nu och en del läggs ner.
Den tekniska utvecklingen i samhället går allt snabbare. Allt eftersom vi människor kommer upp i åldrarna får vi vissa svårigheter att följa med i alla förändringar. Det innebär ofta stress och oro inför det nya. En känsla av utanförskap uppstår lätt. Därför är det viktigt att riksdagen tar ett aktivt ansvar för att utvecklingen inte innebär att vardagen för de äldre försvåras alltför mycket. Det måste gå att betala kontant i hela samhället. Likaså ska det vara möjligt att nå företag, serviceföretag och myndigheter på telefon eller genom personliga besök. Det måste finnas bankkontor och annan samhällsservice inom ett rimligt avstånd.
Det är viktigt att pensionärerna behandlas med respekt och får behålla sin värdighet även när de av olika skäl behöver stöd och hjälp av samhället. Att de så långt möjligt kan bestämma själva även när de har hemtjänst, hemsjukvård eller hamnar på ett äldreboende. Regler som begränsar deras frihet måste så långt det är möjligt tas bort. Hemtjänsten och äldreomsorgen tas upp i ett eget avsnitt.
En absolut förutsättning för att pensionärerna ska kunna leva ett fullvärdigt liv och delta aktivt i samhällslivet är att de har en någorlunda god ekonomi. En myt är att livet blir billigare när en person blir pensionär. Snarare blir det dyrare. De flesta fasta kostnaderna är kvar och kostnaderna för sjuk- och tandvård ökar för de flesta liksom utgifterna för olika hjälpinsatser som färdtjänst. Pensionerna tas upp i ett eget avsnitt.